Förslaget till reviderad tågpassagerarförordning – en lägesrapport
Nu gällande EU-förordning om tågpassagerares rättigheter och skyldigheter trädde i kraft 2009. EU-kommissionen har uppmärksammat ett antal problem med tillämpningen, exempelvis avseende kvarvarande undantag för viss trafik, begränsad tillgång till genomgående biljetter, bristande hantering av resenärer med funktionsnedsättning och avsaknaden av undantag från regelverket på grund av force majeure. I september 2017 presenterade Kommissionen därför ett förslag till reviderad förordning.
Förslaget har i drygt ett år varit föremål för bearbetning i framför allt Europaparlamentet men även i ministerrådet. Tågoperatörerna har med hjälp av medlemsföretagen följt denna process noggrant, räknat på konsekvenser av olika förslag och har även tillsammans med CER – järnvägens påverkansorganisation i Bryssel – gjort flera inspel för att den reviderade förordningen ska utvecklas på ett rimligt sätt. Det har också varit en svensk remissrunda om förslaget från Justitiedepartementet.
Diskussionerna i Europaparlamentet kom under våren 2018 att helt fokusera på att ställa sig på konsumenternas sida och ensidigt skärpa kraven på branschens aktörer. Redan Kommissionens förslag uppfattades av våra medlemmar och Europas järnvägsföretag som problematiska och kostnadsdrivande i vissa delar. Till en början nådde vi fram med information om att det riskerar att leda till sämre konkurrenskraft och högre biljettpriser. Men efter initialt positiv respons och förståelse för dessa risker har branschen inte nått fram. Skälet tycks vara att många ledamöter i Europaparlamentet vill profilera sig som konsumentvänliga inför valet till parlamentet i maj 2019.
I utkastet till reviderad förordning – i Europaparlamentets version – kan man särskilt peka på följande förändringar jämfört med vad som gäller i dag:
- Möjligheten till undantag för järnvägstrafik till och från förorter försvinner.
- Hårdare krav på ersättning till resenärer vid förseningar, till exempel 50 procent efter mer än 60 minuter och 100 procent tillbaka vid förseningar över två timmar. Reglerna ska dessutom tillämpas även för periodbiljetter och säsongskort.
- Separata biljetter för olika sträckor, liksom kombinationer av resor med en eller flera olika operatörer, ska ha samma status (exempelvis vid kompensation för missade anslutningar) som genomgående biljetter, utan krav på att de måste vara köpta i en och samma transaktion.
- Vid inställd avgång eller försening över 60 minuter måste en operatör erbjuda fortsatt resa med nästa tillgängliga tåg, även om det körs av en annan operatör.
- Krav på att alla nya och ombyggda tåg (oavsett typ och trafik) ska ha väl uppmärkta och anpassade utrymmen för att ta med minst åtta cyklar.
- Personer med funktionsnedsättning ska kunna få assistans på både tåg och stationer, med mycket kortare varsel än i dag. Som längst handlar det om 12 timmars förvarning och då bara avseende stationer med färre än 2 000 resenärer per dag. På stationer med över 10 000 resenärer per dag ska ingen förvarning alls behövas, utan det ska räcka att vara på plats 30 minuter före tågets avgång för att få assistans.
- Assistenter som reser tillsammans med en person med funktionsnedsättning ska erbjudas gratis resa.
EU-kommissionens förslag om att införa ett force-majeure-undantag togs bort av Europaparlamentet.
Kommentarer från några Europarlamentariker och de senaste dagarnas nyhetsrapportering antyder att parlamentets omröstning skulle innebära att dessa nya regler blir verklighet i en nära framtid. Dock är endast en del av lagstiftningsprocessen avklarad hittills. I och med omröstningen har Europaparlamentet klarat av sin första läsning. Därefter ska medlemsstaterna via ministerrådet fortsätta sin behandling av lagförslaget. Det nyvalda parlament som tillträder efter valet i maj 2019 kommer visserligen vara bundet till sitt ställningstagande. Samtidigt kan man förvänta sig starkt motstånd mot flera av förslagen från medlemsländerna vid behandlingen i ministerrådet. Det skulle kunna leda till låsningar om lagstiftningens innehåll som tar lång tid att lösa upp, kanske flera år. När förordningen klubbats igenom kommer därtill normalt en övergångstid innan alla bestämmelser träder i kraft.