Genom att l\u00e5ta myndigheterna inr\u00e4tta frist\u00e5ende och fokuserade specialenheter, med tydliga mandat och m\u00e5l, kan vi \u00f6ka drivkrafterna och ansvaret f\u00f6r ett effektivare bruk av befintliga resurser. L\u00e5t oss d\u00e4rf\u00f6r introducera Myndighet X. Det skriver T\u00e5gf\u00f6retagen i en debattartikel tillsammans med Almega och Innovationsf\u00f6retagen idag p\u00e5 Dagens industri.<\/p>\n\n
Det investeras oerh\u00f6rda summor, fr\u00e4mst skattemedel, i svensk samh\u00e4llsutveckling. F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla maximerad effekt av dessa satsningar \u00e4r det dock dags att v\u00e5ga bryta gamla m\u00f6nster. Genom att l\u00e5ta myndigheterna inr\u00e4tta frist\u00e5ende och fokuserade specialenheter, med tydliga mandat och m\u00e5l, kan vi \u00f6ka drivkrafterna och ansvaret f\u00f6r ett effektivare bruk av befintliga resurser. L\u00e5t oss d\u00e4rf\u00f6r introducera Myndighet X.<\/p>\n\n\n\n
Ta svensk transportinfrastruktur som\u00a0exempel. Fram till 2038 ska Sverige investera n\u00e4stan 1\u00a0200 nya miljarder f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla effektiva och h\u00e5llbara transporter f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniskor och gods, en \u00f6kning med 27 procent j\u00e4mf\u00f6rt med den f\u00f6rra 12- \u00e5rsplanen. Den oerh\u00f6rda summan till trots \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r lite \u2013 behoven \u00e4r l\u00e5ngt st\u00f6rre. V\u00e5r transportinfrastruktur \u00e4r \u00f6verbelastad och marginalerna sm\u00e5 vilket har lett till s\u00e4mre tillf\u00f6rlitlighet och minskad konkurrenskraft. De p\u00e5g\u00e5ende klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna kr\u00e4ver ytterligare investeringar i underh\u00e5ll, f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder och kapacitet. Nato-medlemskapet likas\u00e5.<\/p>\n\n\n\n
Samtidigt stavas l\u00f6sningen inte bara \u201dmer pengar\u201d. Dessa beh\u00f6vs helt visst, men f\u00f6r att kunna sluta gapet mellan behov och resurser kr\u00e4vs \u00e4ven innovation. Decennier av skenande kostnader och o\u00e4ndliga projekttider m\u00e5ste f\u00e5 ett stopp. Det \u00e4r dags att konkurrensuts\u00e4tta Trafikverket.<\/p>\n\n\n\n
Dagens centraliserade\u00a0statsf\u00f6rvaltning stammar fr\u00e5n 1600-talet och Axel Oxenstierna. D\u00e5 var hans myndighetsstruktur revolutionerande och med tidens m\u00e5tt m\u00e4tt ett under av effektivitet. Nu, n\u00e4stan 400 \u00e5r senare, kan samma struktur fortfarande sk\u00f6njas inom svensk statsf\u00f6rvaltning. Precis som m\u00e5nga av dess f\u00f6rdelar \u2013 och nackdelar.<\/p>\n\n\n\n
Stordrift kan inneb\u00e4ra effektivitetsvinster genom standardiserade processer och samordning, men har samtidigt betydande avigsidor. Ju st\u00f6rre myndigheter, desto s\u00e4mre f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r en effektiv f\u00f6rvaltning och beslutskraft. Stora organisationer blir mer tr\u00f6gr\u00f6rliga och byr\u00e5kratiska och mindre ben\u00e4gna att anpassa sig till snabba f\u00f6r\u00e4ndringar. Riksrevisionen och Statskontoret har ocks\u00e5 upprepade g\u00e5nger pekat p\u00e5 ineffektiviteten hos v\u00e5ra stora myndigheter.<\/p>\n\n\n\n
Ett s\u00e4tt att m\u00f6ta dessa\u00a0<\/strong>utmaningar skulle vara att, inom respektive myndighet, skapa en Myndighet X, en enhet med tydligt mandat, best\u00e4mda m\u00e5l, stor handlingsfrihet samt frist\u00e5ende fr\u00e5n den traditionella myndighetsstrukturen. Dessa enheter skulle fr\u00e4mja snabbhet och innovation utan att \u00e4ventyra vare sig huvuduppdraget fr\u00e5n regeringen eller demokratin.<\/p>\n\n\n\n Uppdragsformuleringen f\u00f6r Myndighet X kan med f\u00f6rdel inspireras av n\u00e4ringslivet, d\u00e4r det ofta \u00e4r just separata innovationsenheter som driver utvecklingen fram\u00e5t. Ett vanligt s\u00e4tt f\u00f6r att uppn\u00e5 mer effektiva leveranser \u00e4r exempelvis att dela upp ett uppdrag i sprintar \u2013 kortare, tidsbest\u00e4mda cykler \u2013 vilket m\u00f6jligg\u00f6r snabbare och mer regelbundna resultat. Detta tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt \u00e4r i princip direkt applicerbart p\u00e5 ett typiskt Myndighet X-uppdrag.<\/p>\n\n\n\n Det b\u00f6r dock till\u00e4ggas att vi i f\u00f6rsta hand talar om effektivisering av myndigheter vars prim\u00e4ra verksamhet inte \u00e4r klassisk myndighetsut\u00f6vning, utan d\u00e4r tonvikten ligger p\u00e5 samh\u00e4llsbyggande.<\/p>\n\n\n\n Tillbaka till v\u00e5rt exempel\u00a0med Trafikverket. Myndigheten har vuxit kraftigt de senaste \u00e5ren. Sedan 2017 har antalet anst\u00e4llda \u00f6kat med \u00f6ver 50 procent, fr\u00e5n knappt 7 000 till drygt 10 000 personer. Och flera utredningar, d\u00e4ribland myndighetens eget inriktningsunderlag, visar p\u00e5 bristande effektivitet.<\/p>\n\n\n\n H\u00e4r skulle en Myndighet X kunna ges i uppdrag att snabbt utveckla och bygga ut utvalda delar av transportinfrastrukturen. Genom att ge Myndighet X frihet att rekrytera specialistkompetens, anv\u00e4nda innovativa upphandlingsmetoder och bel\u00f6na resultat skulle en kultur av effektivitet och innovation kunna skapas.<\/p>\n\n\n\n Ytterligare en v\u00e4lkommen effekt med Myndighet X \u00e4r dess potential att skapa s\u00e5 kallad institutionell konkurrens. Det nya s\u00e4ttet att arbeta kan inspirera och f\u00f6rb\u00e4ttra \u00e4ven de traditionella myndigheternas arbetss\u00e4tt och i f\u00f6rl\u00e4ngningen leda till b\u00e4ttre resultat och mer l\u00e4rande inom hela den offentliga sektorn.<\/p>\n\n\n\n