{"id":11478,"date":"2026-01-14T15:00:01","date_gmt":"2026-01-14T14:00:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.tagforetagen.se\/?p=11478"},"modified":"2026-01-14T15:00:02","modified_gmt":"2026-01-14T14:00:02","slug":"trafikverkets-forslag-kommer-inte-radda-svensk-jarnvag","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.tagforetagen.se\/2026\/01\/trafikverkets-forslag-kommer-inte-radda-svensk-jarnvag\/","title":{"rendered":"Trafikverkets f\u00f6rslag kommer inte r\u00e4dda svensk j\u00e4rnv\u00e4g"},"content":{"rendered":"

Svensk j\u00e4rnv\u00e4g har varit underfinansierad i \u00f6ver 30 \u00e5r och nu betalar hela landet priset. N\u00e4r underh\u00e5llsskulden v\u00e4xer, flaskhalsar blir fler och investeringarna sl\u00e4par efter tappar Sverige konkurrenskraft och v\u00e4lst\u00e5nd. Det skriver Sveriges J\u00e4rnv\u00e4gsentrepren\u00f6rer och T\u00e5gf\u00f6retagen i en debattartikel p\u00e5 altinget.se den 14 januari<\/a>.<\/p>\n\n

Under mer \u00e4n tre decennier har j\u00e4rnv\u00e4gen varit underfinansierad. Underh\u00e5llsskulden har vuxit, flaskhalsarna blivit fler och konsekvenserna \u00e4r k\u00e4nnbara f\u00f6r industrinationen Sverige.<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 femtio \u00e5r har Sverige fallit fr\u00e5n plats fyra till plats tretton i OECD:s v\u00e4lst\u00e5ndsranking<\/a> (BNP per capita). Det \u00e4r ett tydligt tecken p\u00e5 att vi har tappat i konkurrenskraft, och att vi inte har r\u00e5d att forts\u00e4tta underinvestera i kritisk infrastruktur. Underh\u00e5llsskulden forts\u00e4tter att \u00f6ka under innevarande planperiod.<\/p>\n\n\n\n

I det f\u00f6rslag fr\u00e5n Trafikverket som nu \u00e4r ute p\u00e5 remiss tillf\u00f6rs medel s\u00e5 att en av tio kritiska flaskhalsar byggs bort \u2013 och underh\u00e5llsskulden slutar v\u00e4xa. Det \u00e4r allt.<\/p>\n\n\n\n \n \n \n <\/svg> <\/a>\n

Trafikverkets f\u00f6rslag otillr\u00e4ckligt\u00a0<\/h2>\n\n\n\n

T\u00e5gf\u00f6retagen och F\u00f6reningen Sveriges J\u00e4rnv\u00e4gsentrepren\u00f6rer (FSJ) k\u00e4nner oro inf\u00f6r framtiden. Den f\u00f6reslagna planen fr\u00e5n Trafikverket r\u00e4cker inte f\u00f6r att m\u00f6ta f\u00f6rsvarets \u00f6kade behov, den industriella expansionen i Norrland eller de v\u00e4xande pendlingsregionerna kring storst\u00e4derna. Samtidigt ser vi en debatt om upphandling och krav p\u00e5 \u00e5terf\u00f6rstatligande av j\u00e4rnv\u00e4gsunderh\u00e5llet.<\/p>\n\n\n\n

Branschens f\u00f6rm\u00e5ga att bidra till \u00e5terst\u00e4llandet av eftersatt j\u00e4rnv\u00e4gsunderh\u00e5ll \u00e4r beroende av att underh\u00e5llet forts\u00e4tter att upphandlas p\u00e5 en konkurrensutsatt marknad<\/p>\n\n\n\n

Den diskussionen leder fel. Branschens f\u00f6rm\u00e5ga att bidra till \u00e5terst\u00e4llandet av eftersatt j\u00e4rnv\u00e4gsunderh\u00e5ll \u00e4r beroende av att underh\u00e5llet forts\u00e4tter att upphandlas p\u00e5 en konkurrensutsatt marknad. Detta bekr\u00e4ftas av b\u00e5de forskare och Statens v\u00e4g och transportforskningsinstitut (VTI) i flera rapporter.<\/p>\n\n\n\n

branschrapport<\/a> fr\u00e5n Byggf\u00f6retagen och Sveriges J\u00e4rnv\u00e4gsentrepren\u00f6rer ber\u00e4knar att ett \u00e5terf\u00f6rstatligande skulle \u00f6ka kostnaderna med omkring en miljard kronor per \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

Att fokusera p\u00e5 organisationsformen f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsunderh\u00e5ll och omstrukturering av Trafikverkets roll fr\u00e5n best\u00e4llare till utf\u00f6rare riskerar att leda till tidsf\u00f6rluster och att resurser styrs mot mindre relevanta omr\u00e5den.<\/p>\n\n\n

J\u00e4rnv\u00e4gen m\u00e5ste prioriteras nu<\/h2>\n\n\n\n

Historiskt har Sverige legat under en procent av BNP i infrastrukturinvesteringar. OECD rekommenderar att vi \u00f6kar satsningarna f\u00f6r att st\u00e4rka konkurrenskraften och m\u00f6ta klimatutmaningarna. M\u00e5nga j\u00e4mf\u00f6rbara l\u00e4nder ligger n\u00e4ra eller \u00f6ver en procent av BNP. Vi ligger kvar p\u00e5 botten.<\/p>\n\n\n\n

Det kr\u00e4vs en medveten och strategisk utbyggnad av j\u00e4rnv\u00e4gen. Sverige beh\u00f6ver:<\/p>\n\n\n\n