S\u00e5 fick vi d\u00e5 den 1 december en ny EU-kommission under ledning av tyska Ursula von der Leyen. Den nya EU-kommissionen tilltr\u00e4der i en tid som k\u00e4nnetecknas av m\u00e5nga stora omv\u00e4rldsutmaningar, d\u00e4r klimatomst\u00e4llningen st\u00e5r i centrum. Knappt en tredjedel av den f\u00f6rra kommissionen har f\u00e5tt vara kvar och nitton nya tilltr\u00e4der. Den nya kommissionen har \u00e5tta vice ordf\u00f6rande varav tre har titeln verkst\u00e4llande vice ordf\u00f6rande. Dessa \u00e4r Frans Timmermans f\u00f6r den gr\u00f6na omst\u00e4llningen, Margrethe Vestager f\u00f6r digitalisering och konkurrensfr\u00e5gor och Valdis Dombrovskis f\u00f6r ekonomiska fr\u00e5gor. Transportkommission\u00e4ren heter Adina-Ioana V\u0103lean och \u00e4r en erfaren europaparlamentariker fr\u00e5n Rum\u00e4nien. Tills nyligen var hon ordf\u00f6rande i utskottet f\u00f6r energi och industri.<\/p>\n\n
Vi kommer under de n\u00e4rmaste m\u00e5naderna att noga f\u00f6lja politikutvecklingen under den nya EU-kommissionen och inte minst inneh\u00e5llet i den omtalade gr\u00f6na given \u2013 Green Deal \u2013 som blir ett styrande dokument. Det \u00e4r uppenbart att Green Deal kommer att st\u00e4lla upp synnerligen ambiti\u00f6sa m\u00e5l f\u00f6r industrin och Europas transporter. Som en f\u00f6rebild finns exempelvis Sveriges m\u00e5l med en 70-procentig minskning av v\u00e4xthusgasutsl\u00e4pp fr\u00e5n transporter till 2030. Men vi kan ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4nta oss skarpare delm\u00e5l under de mer generella m\u00e5len f\u00f6r utsl\u00e4ppsminskningar.<\/p>\n\n\n\n
H\u00e4lften av regelb\u00f6rdan som ber\u00f6r svenska f\u00f6retag kommer fr\u00e5n EU. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r viktigt att Sverige intar en strategisk roll inom politik- och regelutvecklingen, i stort som sm\u00e5tt. Annars riskerar vi att tappa i konkurrenskraft. Ofta handlar det om att v\u00e5ra departement m\u00e5ste ges tillr\u00e4ckliga resurser att strategiskt styra den svenska positionen inom olika regelomr\u00e5den. N\u00e4ringslivets Regeln\u00e4mnd har nyligen riktat ljuset mot riskerna med \u00f6verimplementering av EU-direktiv. T\u00e5gf\u00f6retagen och Transportf\u00f6retagen har gemensamt bidragit med exemplet att definitionen av j\u00e4rnv\u00e4gsinfrastruktur blivit alltf\u00f6r omfattande i den svenska implementeringen. Cynikern kan naturligtvis spekulera i om f\u00f6ljdeffekter, s\u00e5som en landsomfattande utrullning av signalsystemet ERTMS, kunde ha hanterats smartare om vi avst\u00e5tt fr\u00e5n att l\u00e5ta hela infrastrukturen falla under samma krav som TEN-T-n\u00e4tverket. F\u00f6r TEN-T-n\u00e4tverket kr\u00e4vs n\u00e4mligen en fullskalig utrullning av ERTMS till 2030. Var och en f\u00e5r uppdraget att l\u00e4gga ihop ett och ett h\u00e4r!<\/p>\n\n\n\n
Strategiska misstag \u2013 ofta till f\u00f6ljd av alltf\u00f6r yrvaket engagemang i lagstiftningsprocesser \u2013 har beg\u00e5tts fr\u00e5n svensk sida p\u00e5 en l\u00e5ng rad omr\u00e5den. V\u00e5r rekommendation idag \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r att ta EU-medlemskapet p\u00e5 st\u00f6rsta allvar. F\u00f6r det kr\u00e4vs en betydligt mer proaktiv h\u00e5llning fr\u00e5n Sverige. Ofta handlar det om att v\u00e5ra departement och myndigheter m\u00e5ste ges tillr\u00e4ckliga resurser att, underst\u00f6dda av n\u00e4ringslivet, strategiskt styra den svenska positionen inom olika regelomr\u00e5den som p\u00e5verkar v\u00e5r konkurrenskraft.<\/p>\n\n\n\n