Nya stambanor s\u00e4gs kosta f\u00f6r mycket, ta f\u00f6r l\u00e5ng tid att bygga och inte vara bra f\u00f6r klimatet. Men nya r\u00f6n visar p\u00e5 motsatsen och beh\u00f6ver bli en del av kalkylerna f\u00f6r nybyggnation av j\u00e4rnv\u00e4gar, skriver T\u00e5gf\u00f6retagens styrelse p\u00e5 altinget.se den 29 juni.<\/p>\n
Det r\u00e5der kapacitetsbrist p\u00e5 stora delar av Sveriges j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t under stora delar av dygnet. Inte minst i stambanetriangeln mellan v\u00e5ra tre st\u00f6rsta st\u00e4der. Det framg\u00e5r av\u202fTrafikverkets underlagsrapport Geografiska brister p\u00e5 systemniv\u00e5\u202ffr\u00e5n 2021. Enkelt uttryckt: \u201ddet \u00e4r fullt p\u00e5 sp\u00e5ren\u201d.<\/p>\n
Skenande priser p\u00e5 drivmedel har medf\u00f6rt en tydlig och snabbt \u00f6kande efterfr\u00e5gan p\u00e5 energisn\u00e5la, kostnadseffektiva och elektrifierade transporter (l\u00e4s j\u00e4rnv\u00e4gstransporter). Samtidigt v\u00e4xer Sveriges befolkning och industrin expanderar.<\/p>\n
N\u00e4r kalkylmodellen laddas med de senaste r\u00f6nen g\u00e5r den samh\u00e4llsekonomiska kalkylen fr\u00e5n negativ till positiv.<\/p>\n
F\u00f6r att klara de \u00f6kande volymerna och kunna erbjuda svensk industri l\u00e5ga transportkostnader m\u00e5ste den svenska j\u00e4rnv\u00e4gen \u2013 inte minst puls\u00e5drorna genom G\u00f6taland \u2013 snabbt byggas ut. Huvudargumenten mot att bygga nya stambanor \u00e4r att de kostar f\u00f6r mycket, tar f\u00f6r l\u00e5ng tid att bygga, inte \u00e4r bra f\u00f6r klimatet och att de \u00e4r ol\u00f6nsamma. Under 2021 och 2022 har nya \u2013 eller snarare uppdaterade \u2013 r\u00f6n kommit som visar p\u00e5 motsatsen. Dessa beh\u00f6ver nu bli en del av beslutsunderlaget f\u00f6r nybyggnation av j\u00e4rnv\u00e4gar.<\/p>\n
F\u00f6r det f\u00f6rsta, en industrialiserad och standardiserad process m\u00f6jligg\u00f6r en betydligt snabbare och billigare utbyggnad av nya stambanor. S\u00e5v\u00e4l Skanska som Trafikverket har anpassat v\u00e4letablerad internationell byggteknik f\u00f6r brobanor till svenska f\u00f6rh\u00e5llanden. Med dessa kan byggtiden f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4g mer \u00e4n halveras j\u00e4mf\u00f6rt med i dag och planeringsprocessen f\u00f6renklas.<\/p>\n
F\u00f6r det andra \u00e4r kostnaden f\u00f6r att bygga industriellt enligt Trafikverkets egen bed\u00f6mning l\u00e4gre \u00e4n med konventionella byggmetoder. Den levererar en b\u00e4ttre teknisk anl\u00e4ggning och den ger l\u00e4gre underh\u00e5llskostnader.<\/p>\n
F\u00f6r det tredje \u00e4r introduktionen av klimatsmart betong en ytterligare \u201dgame changer\u201d. Med klimatsmart betong kan utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser halveras till of\u00f6r\u00e4ndrad kostnad. Ett nytt koncept \u2013 som inneh\u00e5ller bindemedlet \u201dflygaska\u201d \u2013 har testats i full skala bland annat i en v\u00e4gbro i Sm\u00e5land. Utvecklingen av fossilfritt st\u00e5l p\u00e5g\u00e5r snabbt i norra Sverige. Med brobyggnation flyttar utsl\u00e4pp f\u00f6r att bygga anl\u00e4ggningen fr\u00e5n mark- och anl\u00e4ggningsmaskiner p\u00e5 byggplatsen till fabrikerna f\u00f6r cement och st\u00e5l d\u00e4r det \u00e4r enklare att uppn\u00e5 CO2-reduktion.<\/p>\n
Vi har tidigare p\u00e5talat bristerna i dagens samh\u00e4llsekonomiska prognos- och kalkylmodeller. Nu visar \u00e4ven en nyligen genomf\u00f6rd marknadsunders\u00f6kning fr\u00e5n Trafikverket p\u00e5 ett betydligt h\u00f6gre resande p\u00e5 de nya stambanorna \u00e4n i tidigare prognoser. Tillsammans med kortare byggtider och l\u00e4gre byggkostnader \u00e4r detta helt avg\u00f6rande f\u00f6r den samh\u00e4llsekonomiska kalkylen.<\/p>\n
Tv\u00e5 f\u00e4rska rapporter fr\u00e5n 2022 visar att den samh\u00e4llsekonomiska nyttan f\u00f6rb\u00e4ttras fundamentalt. De nya kalkylerna, gjorda enligt den i Sverige etablerade modellen f\u00f6r samh\u00e4llsekonomiska kalkyler, tar f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen h\u00e4nsyn till de nya r\u00f6nen samt andra aspekter som tidigare inte redovisats. Resultaten visar tydligt de stora effekterna av mer realistiska prognoser f\u00f6r resande och \u00f6verflyttning av godstransporter fr\u00e5n v\u00e4g till j\u00e4rnv\u00e4g, snabbare utbyggnad och kostnadsbesparingar.<\/p>\n
Den f\u00f6rsta rapporten \u2013 en analys fr\u00e5n Kreera Samh\u00e4llsbyggnad som tar med effekterna av kraftigt \u00f6kad godstrafik p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4g bland annat genom \u00f6ppnandet av Fehmarn b\u00e4ltf\u00f6rbindelsen \u2013 visar p\u00e5 en stor nettof\u00f6rb\u00e4ttring j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare kalkyl.<\/p>\n
Den andra rapporten \u00e4r en k\u00e4nslighetsanalys fr\u00e5n WSP som utg\u00e5r fr\u00e5n en utbyggnad med landbroar och \u00e4ndrade resm\u00f6nster p\u00e5 b\u00e5de delar av och hela str\u00e4ckan f\u00f6r nya stambanor. N\u00e4r kalkylmodellen laddas med de senaste r\u00f6nen g\u00e5r den samh\u00e4llsekonomiska kalkylen fr\u00e5n negativ till positiv.<\/p>\n
Och det finns fler v\u00e4rden att h\u00e4mta hem. Bland annat saknas fortfarande nyanserade effekter av st\u00f6rre arbetsmarknadsregioner, vilka kan analyseras i parallell till de rent infrastrukturm\u00e4ssiga vinsterna.<\/p>\n
Vi utmanar nu Trafikverket att ta med de nya r\u00f6nen, som enligt v\u00e5r bed\u00f6mning inneb\u00e4r att projektet nya stambanor blir kassask\u00e5pss\u00e4kra ur ett samh\u00e4llsekonomiskt perspektiv.<\/p>\n
Om, eller snarare n\u00e4r, Trafikverket verifierar dessa nya r\u00f6n med en egen kalkyl b\u00f6r \u00e4ven den s\u00e5 kallade \u201dskattefaktorn\u201d exkluderas. Skattefaktorn p\u00e5verkar stora infrastrukturprojekt mycket negativt och saknar dessv\u00e4rre helt verklighetsf\u00f6rankring. EU-projektet HEATCO resulterade i en rekommendation att inte anv\u00e4nda n\u00e5gon skattefaktor, vilket ocks\u00e5 \u00e4r det som g\u00e4ller i kalkyler n\u00e4r man ans\u00f6ker om EU-finansiering.<\/p>\n
Det \u00e4r m\u00e5nga miljarder som f\u00f6rdelas i den nationella planen f\u00f6r infrastrukturen de kommande tolv \u00e5ren. M\u00e5nga intressen st\u00e5r emot varandra och kakan som ska delas upp \u00e4r begr\u00e4nsad. I det sammanhanget \u00e4r kostnaden f\u00f6r att l\u00e5ta Trafikverket genomf\u00f6ra en realistisk kalkyl f\u00f6r utbyggnaden av nya stambanor utifr\u00e5n uppdaterade prognos- och kalkylf\u00f6ruts\u00e4ttningar mycket liten.<\/p>\n
Det vore d\u00e4rf\u00f6r ytterst v\u00e4lkommet att infrastrukturminister Tomas Eneroth nu \u00e4ven ger Trafikverket detta n\u00f6dv\u00e4ndiga uppdrag. Likas\u00e5 \u00e4r det ytterst angel\u00e4get att Trafikverket av regeringen f\u00e5r i uppdrag att utveckla dagens prognosmodell och samh\u00e4llsekonomiska kalkylmodell s\u00e5 att dessa b\u00e4ttre reflekterar den p\u00e5verkan stora f\u00f6r\u00e4ndringar i infrastrukturen f\u00e5r p\u00e5 samh\u00e4llet.<\/p>\n
T\u00e5gf\u00f6retagens styrelse<\/p>\n