Infrastruktur

Regeringen har nu chansen att göra något riktigt bra. Vårt gemensamma medskick till infrastrukturminister Andreas Carlson är tydligt: missa inte framtidståget som bolagsbildningen och alternativa genomförande- och finansieringslösningar innebär, skriver Tågföretagen och Almega i en debattartikel i DI den 18 februari.

”För näringslivet kommer alltmer gods gå på räls, och därför är det ett allvarligt läge att vi släpar efter i investeringar… jag pratar spår och kontaktledningar”. ​Det säger Jacob Wallenberg i en intervju med Ekonomikanalen​. Han menar också att planerandet av infrastrukturprojekt måste ha större långsiktighet än enbart fyra år i taget. Det är ​inte första gången som Wallenberg lyfter järnvägens betydelse​ för Sveriges näringsliv och fortsatta tillväxt. I slutändan handlar det om Sveriges ekonomi och därmed även vår välfärd.

​Den nationella infrastrukturplanen​ är under bearbetning hos infrastrukturdepartementet och i den riktade kritiken gentemot planen har fokus i debatten legat på enskilda sträckor och dess betydelse för specifik kommun eller region. Det som inte alltid lyfts fram är att många sträckor också har en direkt inverkan på hela flödet i järnvägssystemet – från norr till söder, öst till väst.

Tågföretagen har, precis som många andra aktörer, länge drivit på för att lösa järnvägens omfattande problem. Därför är det mycket glädjande att regeringens utredare nu föreslår en modell som faktiskt kan göra skillnad. Den viktigaste delen i förslaget ”Effektivare organisering och genomförande av statlig väg och järnväg” är att skapa ett statligt bolag som ska upphandla inom ramen för PPP – ett första, men betydelsefullt steg mot ett järnvägssystem som klarar samhällets, industrins och resenärernas behov.

I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen där tidigare infrastrukturministrar, ekonomiska talespersoner och statsministern gav sin syn kring vikten av infrastruktur, varför det blivit som det blivit och vad som behövs i fortsättningen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!

Inledningen på detta år har onekligen haft en rivstart. Dessvärre inte på ett sätt man hade önskat. Det geopoliska läget i omvärlden har försämrats och vi börjar, om utvecklingen fortsätter framgent, sakteliga närma oss en ny världsordning.

Svensk järnväg har varit underfinansierad i över 30 år och nu betalar hela landet priset. När underhållsskulden växer, flaskhalsar blir fler och investeringarna släpar efter tappar Sverige konkurrenskraft och välstånd. Det skriver Sveriges Järnvägsentreprenörer och Tågföretagen i en debattartikel på altinget.se den 14 januari.

År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.

Vi står inför ett vägval. Sverige behöver en tydlig och långsiktig plan som rustar, förstärker och bygger nytt – i ett sammanhängande flöde mellan trafikslag och vidare ut i Europa. Bristande underhåll och avsaknad av helhetstänk är i dag ett allvarligt hinder för tillväxt, skriver representanter för Tågföretagen i en debattartikel i Dagens industri den 16 december.

Idag lämnade utredaren Claes Norgren över sin utredning om effektivare organisering av statlig väg och järnväg  till regeringen.