Aktuellt

EU-parlamentets utfrågningar av blivande EU-kommissionärer har pågått för fullt i veckan och kommande transportkommissionär blir med all sannolikhet Apostolos Tzitzikostas, en liberalkonservativ politiker från Grekland. I sitt inledningsanförande betonade Tzitzikostas värdet av att i samma portfölj kombinera transporter och turism.

Järnvägsbranschens samverkansforum, JBS, hade strategidag i förra veckan, där 100 engagerade medarbetare från branschen skapade framdrift inom ett antal områden med det viktigaste gemensamma syftet att förbättra järnvägens inre maskineri. Här handlar det främst om …

En stor majoritet i riksdagen ställer sig bakom att ersätta den för närvarande gällande ordningen med ett överskottsmål i statsbudgeten med ett balansmål. Syftet är att möjliggöra större investeringar i bland annat infrastruktur. Enligt utredningen kommer …

Den bristfälliga infrastrukturen och inte minst järnvägssystemet, är ett hinder för Sveriges tillväxt. Göran Persson, tidigare statsminister, konstaterar under seminariet Klart spår för ökad tillväxt i tisdags att det behövs politisk enighet med breda beslut och långsiktighet för att nå järnvägens fulla potential.

Igår presenterade regeringspartierna och SD infrastrukturpropositionen Vägen till en pålitlig transportinfrastruktur. Som väntat levererade regeringen en utökad finansieringsram och en proposition med tydligt fokus på underhåll av det statliga väg- och järnvägsnätet. Regeringen öppnar även upp för att pröva alternativa finansierings- och genomförandeformer av större projekt. Ökningen av ramen är större än väntat – hela 27 procent – jämfört med innevarande planperiod och beror på en kommande omfördelning av 59 miljarder kronor av Trafikverkets förvaltningsmedel till infrastruktursatsningar. Det förutsätter dock att full effekt kan uppnås av omfördelningen.

Budgetpropositionen för 2025 markerar ett skifte i den ekonomiska politiken: från att hindra inflation till att investera. Investeringar i infrastruktur beskrivs som en hörnsten i regeringens tillväxtstrategi.

Öppnande av riksmötet och regeringsförklaringen för riksdagsåret 2024/2025 angav vilken politik som regeringen tänker föra under det nya riksdagsåret och besked gavs om inriktningen framåt. Nu anser regeringen att tiden infunnit sig att investera i Sveriges framtid och att genomföra reformer som ökar den svenska tillväxten igen. Under hösten kommer regeringen att lägga fram tre centrala propositioner i linje med detta: en budgetproposition med ett tydligt investerings- och tillväxtfokus, en infrastrukturproposition (8 oktober) och en forsknings- och innovationsproposition.

Under rubriken ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” presenterade regeringen de delar av kommande budgetproposition som handlar om infrastruktursatsningar. Regeringen bekräftar således att väl fungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling. Det säkrar upp det politiska ansvaret för transportinfrastrukturens viktiga bidrag till positiv utveckling av import- och exportmarknader, EU:s inre marknad och framtida tillväxt.

Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK – efter dess införande – skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Därför är det viktigt om en sådan ökning faktiskt kan realiseras. Det handlar om hur mycket kapacitet vi kan få ut ur nuvarande järnvägsmaskineri och vad vi faktiskt behöver i framtiden. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.

Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.