Broschyren Beredskap för företag

Sveriges totalförsvar bygger på att hela samhället bidrar – staten, myndigheter, kommuner, privatpersoner och näringslivet. Transportsektorn har här en särskilt central roll. Utan fungerande transporter stannar både samhällsviktig verksamhet, näringsliv och försvar.

Våra medlemsföretag bidrar redan i dag genom att göra det de är bäst på: leverera transporter varje dag, i hela landet.

Att bidra till totalförsvaret betyder inte att alla företag har samma ansvar eller omfattas av samma krav. Hur företaget berörs beror på:

• • vilken verksamhet som bedrivs

• • vilken roll företaget har i transportsystemet

• • vilka förutsättningar som finns i organisationen

För de flesta företag handlar beredskap främst om att fortsätta leverera, planera för störningar och säkerställa den egna robustheten. Det är en styrka i transportsektorn – och något som redan görs i många verksamheter.

Transportsektorns uppdrag är detsamma i fred, kris och höjd beredskap: att hålla samhället i rörelse.

Det betyder inte att allt kan fungera precis som vanligt. Beredskap handlar också om att:

• • kunna prioritera när allt inte kan upprätthållas

• • ställa om och leda verksamheten vid störningar

• • fatta beslut när behoven är fler än resurserna

Om ni saknar planering för hur verksamheten ska fungera vid störningar finns skäl att arbeta vidare. Har ni redan krisrutiner och kontinuitetsplaner är ni ofta längre fram än ni tror.

Det finns inga generella beredskapskrav som gäller alla företag.

Formella krav uppstår först när de regleras genom:

• lagstiftning
• avtal
• myndighetsbeslut

När myndigheter uttrycker att ”alla företag behöver planera”, handlar det främst om att säkerställa den egna robustheten, inte om att ta fram formella krigsorganisationer eller omfattande beredskapsplaner.

För många företag finns därför inga direkta krav i nuläget – men beredskap är ofta avgörande för verksamhetens långsiktiga förmåga och kundernas förtroende.

Alla företag är viktiga för samhället. Men myndigheter använder begreppet samhällsviktig verksamhet för att beskriva funktioner som är särskilt kritiska vid kris eller krig.

För företag är det ofta mer relevant att själva identifiera:

• • vad som är samhällskritiskt i den egna verksamheten

• • vad som är företagskritiskt för att kunna fortsätta fungera

Om en verksamhet verkligen bedöms som samhällsviktig i myndigheters mening blir det normalt tydligt genom dialog, avtal eller beslut.

Krav på krigsorganisation uppstår normalt endast om ett företag pekas ut av myndighet eller får ett tydligt uppdrag inom totalförsvaret. Då ska företaget också få klara besked om vad som förväntas.

För övriga företag handlar det snarare om att ha:

• • en fungerande krisledning

• • tydliga beslutsvägar

• • förmåga att prioritera vid störningar

Om ni inte är utpekade men saknar en plan för hur verksamheten leds vid kris finns skäl att utveckla arbetet. Annars räcker ofta befintliga strukturer.

I frågor som rör uttag, förfogande, krav på krigsorganisation eller deltagande i totalförsvarsövningar är det alltid en myndighet som fattar beslut och informerar företaget. Dessa processer startar aldrig av sig själva – och aldrig utan tydlig kontakt från ansvarig aktör.

I andra regelverk, som cybersäkerhetslagen, ansvarar företaget däremot självt för att bedöma om lagen är tillämplig. Om en sådan bedömning får stora konsekvenser för verksamheten ska ni inte behöva gissa. Ta dialog med ansvarig myndighet – eller med oss på Tågföretagen.

• • Behov beskriver vad samhället, totalförsvaret eller näringslivet kan behöva få utfört: exempelvis transporter av vissa varor, till vissa platser eller inom givna tidsramar.

• • Krav uppstår först när ett behov regleras genom lag, avtal eller myndighetsbeslut.

Alla behov blir alltså inte automatiskt krav på enskilda företag.

Tågföretagen förespråkar att transportbehov så långt som möjligt löses genom frivilliga avtal i fredstid, eftersom det ger bättre förutsägbarhet och mer hållbara lösningar för både företag och beställare.

• • Uttag görs ofta redan i fredstid för att förbereda inför ett försämrat säkerhetsläge.

• • Förfogande används först vid höjd beredskap eller krig och endast när andra lösningar inte är möjliga – till exempel om fredstida lagar hindrar att resurser används på det sätt som läget kräver.

Om ni inte har blivit kontaktade om uttag finns normalt ingen åtgärd att vidta.

För nästan alla anställda i näringslivet uppstår inga nya skyldigheter automatiskt efter MSB:s information.

Om ett företag pekas ut av myndighet kan det bli aktuellt att planera personalförsörjning tillsammans med ansvarig aktör – men då sker det genom tydlig information och dialog.

Oavsett detta bör alla företag ha en plan för personalbortfall vid störningar, precis som vid annan krishantering.

Ledning, ansvar och kontinuitet – vad företag behöver tänka på

Det är rimligt att utgå från att även chefer och beslutsfattare kan falla bort, tillfälligt eller permanent. I osäkra lägen klarar sig de företag bäst som redan har:

• • tydliga ersättare och ställföreträdare,

• • klara mandat för beslut, och

• • en enkel och känd succession i organisationen.

Saknas detta kan sårbarheten vara betydligt större än man tror.
Om ni inte har funderat igenom detta bör ni göra det – och om ni redan har etablerade beslutsvägar är ni ofta tillräckligt förberedda.

Alla företag omfattas inte av cybersäkerhetslagen. Lagen är normalt tillämplig om ni:

• • har minst 50 anställda och

• • minst 10 miljoner euro i omsättning, och

• • bedriver viss typ av transportverksamhet, exempelvis järnväg, luftfart, sjöfart eller vissa ITS‑lösningar.

Om ni uppfyller kriterierna – gå vidare med en fördjupad bedömning.
Om inte – gäller lagen normalt inte.

I nationell planering används ofta ett tvåveckorsperspektiv: verksamheter ska kunna fungera med begränsad extern hjälp under en period på ungefär två veckor.

Det är viktigt att understryka att detta inte är ett formellt krav på full självförsörjning. Det är en planeringsutgångspunkt, som hjälper företag att förstå:

• vilka beroenden ni har
• var sårbarheterna finns
• hur verksamheten kan fortsätta trots störningar

Syftet är att stärka robustheten – inte att lägga orimliga krav på företagen.