Kompetensförsörjning

Utan kollektivtrafiken tvärbromsar klimatomställningen. Under de senaste åren har flera insatser gjorts av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, bransch och näringsliv för att fler ska välja att resa hållbart. Med kampanjen #4av10 samarbetar vi för att fyra av tio motoriserade resor ska ske kollektivt till 2030. Men mellan vision och verklighet finns ett växande gap på grund av den akuta personalbrist som hotar sektorn. Det behövs en kompetensförsörjningsstrategi för att vända utvecklingen, skriver vi tillsammans med Sveriges Bussföretag och Svensk Kollektivtrafik i en debattartikel i Dagens samhälle den 26 maj.

Att det finns en underhållsskuld på järnvägen är något som diskuteras och tas upp frekvent men det kan även vara rimligt att tala om en jämställdhetsskuld och att även den bör återtas. Det konstaterade Tågföretagens förbundsdirektör Pierre Sandberg i sitt inledningsanförande på Women in Rail Sveriges första årskonferens som anordnades i veckan. Under dagen presenterades många goda exempel som efterföljdes av många upplysande och viktiga diskussioner om jämställdhet och det mycket stora värdet av fler kvinnor i järnvägsbranschen.

Det är mycket oro i vår omvärld och beredskapsfrågan har aldrig varit så aktuell som nu. En förutsättning för god beredskap är en fungerande järnväg då inget annat transportslag kan frakta den stora mängd människor och gods över vårt avlånga land och över Sveriges gränser som tåg. Detta bekräftades av Jörgen Berglund (M), ordförande i Försvarsberedningen, när han talade på Järnvägsforum Norr för några veckor sedan.

Digitalisering, automatisering och ökade krav på robusthet förändrar snabbt kompetensbehoven i järnvägssektorn. Samtidigt satsas historiska belopp i Trafikverkets förslag till nationell plan i syfte att stärka en av våra viktigaste samhällsfunktioner. Järnvägen är viktig för Sverige och för att järnvägen ska kunna utvecklas framåt behövs människor med rätt kompetens som kan bygga, drifta och underhålla systemet.

Inledningen på detta år har onekligen haft en rivstart. Dessvärre inte på ett sätt man hade önskat. Det geopoliska läget i omvärlden har försämrats och vi börjar, om utvecklingen fortsätter framgent, sakteliga närma oss en ny världsordning.

Trafikverkets forsknings‑ och innovationsplan för 2026–2031, som presenterades häromveckan, visar hur digitalisering, automatisering och ökade krav på robusthet och beredskap förändrar kompetensbehoven inom järnvägen. För branschen är det tydligt att framtidens järnväg kräver både stabil tillgång på etablerade yrkesroller och växande kompetens inom digitala och tekniska områden. Det är också positivt att Trafikverket framöver får en ändrad instruktion att verka för mer hållbar kompetensförsörjning, vilket skapar bättre förutsättningar för långsiktig planering.

År 2025 gjorde det än tydligare att järnvägen är en samhällsbärande funktion– men också att branschens systemutmaningar kräver snabbare och mer samordnade beslut. Genom aktiviteter i form av dialoger, evenemang, rapporter och artiklar har Tågföretagen samlat bransch och beslutsfattare kring järnvägens utmaningar och möjligheter.