Aktuellt

Höstlovet är här, och många passar på att ta några välförtjänta lediga dagar. Vi håller därför veckans nyhetsbrev kort – men med fokus på två viktiga frågor för järnvägsbranschen.

Förra veckan avslutades med JBS strategiseminarium för 2025 med temat ”Från färdplan till verklighet” – ett heldagsevent med utgångspunkt i hur vi ska realisera branschens gemensamma färdplan mot Vision 2050. Det var många intressanta och spännande programpunkter. Bland annat har Skånetrafiken tillsammans med Trafikverket Syd lyckats öka punktligheten i södra Sverige genom att tillsammans arbeta med att lokalisera, identifiera och åtgärda fel som hindrar framkomligheten på spåren. Parterna träffas månadsvis och går igenom upptäckta fel som de åtgärdar direkt. Fel i infrastrukturen kan även åtgärdas genom att exempelvis lokförare eller underhållsentreprenörer kontaktar varandra direkt när felet upptäcks. Onekligen ett inspirerande exempel där samarbetet mellan parterna leder till goda resultat.

Sverige är ett avlångt land i Europas utkant med långa transportavstånd både inom landet och ut till kontinenten. Järnvägen är ryggraden i transportsystemet och är avgörande för pendling och för industrins tunga och långväga transporter. För många industriföretag finns inga andra alternativ och därutöver befinner vi oss i ett bekymmersamt geopolitiskt läge som kräver en robust järnvägsinfrastruktur. Det är olyckligt att förslaget till nationell plan inte tar dessa faktorer i beaktande, särskilt beträffande underhållsskulden. Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att effektivisera underhållet och det är förvånande att det inte återspeglas i förslaget. Underhållsskulden kommer enbart återställas med 10–15 procent på tolv år. Ur näringslivets perspektiv är det svårt att se effekten av det som ska göras.

Så kom till sist den efterlängtade ​nationella infrastrukturplanen​. Tågföretagen var tidigt ute med en ​övergripande analys​ och vi kan konstatera att det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar. Det är också bra att Trafikverket de facto har fastställt måldatum för eliminering av underhållsskulden till år 2050. Dessvärre speglar den nationella planen inte denna målsättning.

I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastning då banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år och med cirka 40 procent sedan årsskiftet.

En dyster vecka för Sverige där regnen i Västernorrland föranlett att två människor mist sina liv – våra tankar är med deras nära och kära. Regnen har också orsakat stora skador på infrastrukturen – såväl järnväg som väg. Järnvägsförbindelser har stängts och mer regn förväntas i dagarna, vilket med stor sannolikhet kommer att förvärra läget än mer. Denna förödelse har drabbat samhället hårt med stora negativa konsekvenser för människor och näringsliv.

Den 30 september kommer Trafikverket på regeringens uppdrag att lämna sitt förslag till hur ett stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas och i detta arbete har Tågföretagen haft god dialog med såväl Trafikverket som PA Consulting, som bistår Trafikverket. Som en del av uppdraget har PA Consulting tagit fram en rapport om kostnaderna för ombordsystemet, som återkopplades till bland annat Tågföretagen tidigare i veckan.