Aktuellt

Den 30 september kommer Trafikverket på regeringens uppdrag att lämna sitt förslag till hur ett stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas och i detta arbete har Tågföretagen haft god dialog med såväl Trafikverket som PA Consulting, som bistår Trafikverket. Som en del av uppdraget har PA Consulting tagit fram en rapport om kostnaderna för ombordsystemet, som återkopplades till bland annat Tågföretagen tidigare i veckan.

I veckan inleddes ​ScanMed-dagarna​ i Köpenhamn med diskussioner kring hur järnvägstransporter av gods kan bli mer effektiva och attraktiva över gränserna, med särskilt fokus på Fehmarn Bält-förbindelsen. Anslutningsinfrastrukturen för järnväg på den tyska sidan av Fehmarn Bält försenas med, enligt uppgift, mellan två-tre år, vilket är olyckligt. Att ​förbättra godstransporter över gränserna är viktigt​ av flera skäl – dels för Sveriges ekonomi då ​industrin är starkt beroende av järnvägen​, dels med anledning av det geopolitiska läget där trygg och snabb frakt av varor – samt människor – kommer vara vitalt för Sveriges överlevnad.

Idag har jag arbetat min sista dag på Tågföretagen efter drygt nio år i den samlade tågbranschens tjänst. Som redaktör för detta nyhetsbrev passar jag på att skriva en sista specialutgåva för att försöka summera ett knappt decennium på ett ständigt föränderligt jobb. Det passar bra att göra detta nyss hemkommen från årets politikervecka i Visby, där vårt huvudtema – tågets bidrag till samhällsutveckling, näringslivets konkurrenskraft, ökad motståndskraft i utmanade tider och hållbar utveckling – verkligen stått i centrum.

Dagens sätt att styra järnvägstrafiken skapades till stor del under 1960- och 1970-talen genom att den manuella trafikledningen – ytterst manifesterad genom stinsen – ersattes av trafikledningscentraler och ljussignaler. Under 1980-talet kompletterades ljussignalerna med ATC-systemet – som också hade en omborddel i loken – för att kunna öka hastigheterna och skydda trafiken från mänskliga misstag. För sin tid var det en ovanligt modern anläggning.

Lantbruks- och infrastrukturdepartementet arrangerade i veckan branschmöte järnväg, ett uppskattat initiativ. Bland en lång rad av teman riktades stor uppmärksamhet mot Trafikverkets regeringsuppdrag att se över beräkningsmodellerna för uttaget av banavgifter i Sverige. Preliminära slutsatser har nyligen presenterats och av det vi hittills sett tar inte utredningen tillräcklig hänsyn till konkurrenskraften för godstransporter på järnväg. Regeringen har återkommande hänvisat till att syftet med översynen är att använda järnvägen effektivare och att stärka järnvägens konkurrenskraft. Dock måste vi dessvärre konstatera: utredningen kommer inte bidra med konkreta verktyg för att minska riskerna med de ökande och betungande banavgifterna.

Den gångna helgen deltog Tågföretagen under Omtag Svensk Järnvägs flagg i Socialdemokraternas partikongress. Det blev intensiva dagar med givande diskussioner, bland annat med LO:s ordförande Johan Lindholm, som talade gott om järnvägen och behovet av att återta såväl underhålls- som kapacitetsskulden. Vi påtalade vikten av att hitta gemensamma hållpunkter kring järnvägen och övrig infrastruktur tillsammans med näringslivet så att vi – med gemensamma tag – kan få en långsiktig planering på plats, oavsett politisk färg på regeringen.

I veckan samlades industriföretag, näringslivsföreträdare och tågföretag tillsammans med statssekreterare Johan Davidson och Trafikverkets gd Roberto Maiorana för rundabordssamtal om järnvägens betydelse för industrin och – i slutändan – AB Sverige.

I veckan höll Tågföretagen årsmöte, med statssekreterare Johan Davidson från Infrastrukturdepartementet som inbjuden huvudtalare. Ett mycket uppskattat besök med öppen och bra dialog. Statssekreteraren tog bland annat upp underhållet och vikten av bättre och innovativa upphandlingar i syfte att påskynda och effektivisera underhållsarbetet. I sammanhanget noterar vi Innovationsföretagens färska rapport med tio råd om hur detta kan förfinas ytterligare.

Vårt svensk-danska mästerverk Öresundsbron fyller 25 år, vilket firades med pompa och ståt i Köpenhamn i veckan. Inför brons 30-årsjubileum kommer Fehmarn Bält-förbindelsen att stå klar. I samband med detta stärks även järnvägen norr om Hamburg och flaskhalsen förflyttas rakt in i södra Sverige. Men år 2030 är det med all sannolikhet minst tio år kvar tills fyrspåret Lund-Hässleholm står klart – en sträcka som dessutom endast är en del av lösningen av den södra flaskhalsen enligt Trafikverket. Detta innebär att Sveriges export/import till/från Europa under lång tid inte kan nå i närheten av sin fulla potential. Det är nu – i samband med framtagandet av ny nationell infrastrukturplan 2026–2037 – som regeringen har möjlighet till avgörande vägval om Sveriges framtida förutsättningar. Det är dags att agera.

Påsken är ofta en tid då man passar på att utföra underhållsarbeten på järnvägen, som exempelvis växelbyten. I år var det triss i modern installationsteknik när tre spårgående kranar för första gången någonsin utförde underhåll på tre olika platser – samtidigt. Vossloh Nordic, som utförde arbetet på uppdrag av Trafikverket, bytte exempelvis två växlar på 4,5 timme i Tomteboda. Totalt byttes 10 växlar ut mellan långfredag och påskafton tack vare dessa kranar.