Aktuellt

Sverige är ett avlångt land i Europas utkant med långa transportavstånd både inom landet och ut till kontinenten. Järnvägen är ryggraden i transportsystemet och är avgörande för pendling och för industrins tunga och långväga transporter. För många industriföretag finns inga andra alternativ och därutöver befinner vi oss i ett bekymmersamt geopolitiskt läge som kräver en robust järnvägsinfrastruktur. Det är olyckligt att förslaget till nationell plan inte tar dessa faktorer i beaktande, särskilt beträffande underhållsskulden. Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att effektivisera underhållet och det är förvånande att det inte återspeglas i förslaget. Underhållsskulden kommer enbart återställas med 10–15 procent på tolv år. Ur näringslivets perspektiv är det svårt att se effekten av det som ska göras.

Så kom till sist den efterlängtade ​nationella infrastrukturplanen​. Tågföretagen var tidigt ute med en ​övergripande analys​ och vi kan konstatera att det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar. Det är också bra att Trafikverket de facto har fastställt måldatum för eliminering av underhållsskulden till år 2050. Dessvärre speglar den nationella planen inte denna målsättning.

I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastning då banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år och med cirka 40 procent sedan årsskiftet.

En dyster vecka för Sverige där regnen i Västernorrland föranlett att två människor mist sina liv – våra tankar är med deras nära och kära. Regnen har också orsakat stora skador på infrastrukturen – såväl järnväg som väg. Järnvägsförbindelser har stängts och mer regn förväntas i dagarna, vilket med stor sannolikhet kommer att förvärra läget än mer. Denna förödelse har drabbat samhället hårt med stora negativa konsekvenser för människor och näringsliv.

Den 30 september kommer Trafikverket på regeringens uppdrag att lämna sitt förslag till hur ett stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas och i detta arbete har Tågföretagen haft god dialog med såväl Trafikverket som PA Consulting, som bistår Trafikverket. Som en del av uppdraget har PA Consulting tagit fram en rapport om kostnaderna för ombordsystemet, som återkopplades till bland annat Tågföretagen tidigare i veckan.

I veckan inleddes ​ScanMed-dagarna​ i Köpenhamn med diskussioner kring hur järnvägstransporter av gods kan bli mer effektiva och attraktiva över gränserna, med särskilt fokus på Fehmarn Bält-förbindelsen. Anslutningsinfrastrukturen för järnväg på den tyska sidan av Fehmarn Bält försenas med, enligt uppgift, mellan två-tre år, vilket är olyckligt. Att ​förbättra godstransporter över gränserna är viktigt​ av flera skäl – dels för Sveriges ekonomi då ​industrin är starkt beroende av järnvägen​, dels med anledning av det geopolitiska läget där trygg och snabb frakt av varor – samt människor – kommer vara vitalt för Sveriges överlevnad.

Idag har jag arbetat min sista dag på Tågföretagen efter drygt nio år i den samlade tågbranschens tjänst. Som redaktör för detta nyhetsbrev passar jag på att skriva en sista specialutgåva för att försöka summera ett knappt decennium på ett ständigt föränderligt jobb. Det passar bra att göra detta nyss hemkommen från årets politikervecka i Visby, där vårt huvudtema – tågets bidrag till samhällsutveckling, näringslivets konkurrenskraft, ökad motståndskraft i utmanade tider och hållbar utveckling – verkligen stått i centrum.

Dagens sätt att styra järnvägstrafiken skapades till stor del under 1960- och 1970-talen genom att den manuella trafikledningen – ytterst manifesterad genom stinsen – ersattes av trafikledningscentraler och ljussignaler. Under 1980-talet kompletterades ljussignalerna med ATC-systemet – som också hade en omborddel i loken – för att kunna öka hastigheterna och skydda trafiken från mänskliga misstag. För sin tid var det en ovanligt modern anläggning.

Lantbruks- och infrastrukturdepartementet arrangerade i veckan branschmöte järnväg, ett uppskattat initiativ. Bland en lång rad av teman riktades stor uppmärksamhet mot Trafikverkets regeringsuppdrag att se över beräkningsmodellerna för uttaget av banavgifter i Sverige. Preliminära slutsatser har nyligen presenterats och av det vi hittills sett tar inte utredningen tillräcklig hänsyn till konkurrenskraften för godstransporter på järnväg. Regeringen har återkommande hänvisat till att syftet med översynen är att använda järnvägen effektivare och att stärka järnvägens konkurrenskraft. Dock måste vi dessvärre konstatera: utredningen kommer inte bidra med konkreta verktyg för att minska riskerna med de ökande och betungande banavgifterna.

Den gångna helgen deltog Tågföretagen under Omtag Svensk Järnvägs flagg i Socialdemokraternas partikongress. Det blev intensiva dagar med givande diskussioner, bland annat med LO:s ordförande Johan Lindholm, som talade gott om järnvägen och behovet av att återta såväl underhålls- som kapacitetsskulden. Vi påtalade vikten av att hitta gemensamma hållpunkter kring järnvägen och övrig infrastruktur tillsammans med näringslivet så att vi – med gemensamma tag – kan få en långsiktig planering på plats, oavsett politisk färg på regeringen.