Tjänstledighet – så funkar det

Studieledig, starta eget, eller kanske åka jorden runt och förverkliga sig själv – anledningarna till att anställda ansöker om tjänstledighet är många. Men vilka regler gäller egentligen för vad? Och måste tjänstledighet alltid beviljas?

Kort sagt går det att säga att det finns två typer av tjänstledighet. Den lagstadgade tjänstledigheten, där man som anställd har rätt att vara tjänstledig, är den vanligaste. Här ingår sådant som föräldraledighet, studieledighet, eller att man ska starta eget.

Sedan finns det typen av tjänstledighet där ledigheten är kravlös. Här ingår till exempel situationer där den anställde vill åka jorden runt och vara borta en längre period än vad det kanske finns semesterdagar.

Vilka regler gäller när den anställde ansöker om tjänstledighet, men väljer att avbryta den i förtid?

– Om det är en lagstadgad tjänstledighet, där en anställd kanske är föräldraledig, finns det återgångsregler som är beroende på hur länge den anställde är tjänsteledighet. Det finns också regler om hur tidigt man kan ansöka och hur arbetsgivaren kan säga nej eller senarelägga tjänsteledigheten. Det betyder att det är möjligt för både arbetsgivaren och arbetstagaren att kunna planera sin produktion och ledigheter, säger Stefan Lennström, arbetsrättsspecialist på Almega.

Om det däremot gäller en situation där den anställde beviljat tjänstledigt för att åka och tågluffa i Europa i sex månader, men kanske tröttnat på tågluffandet redan efter en månad i Berlin, gäller fortfarande det överenskomna datumet. Den anställda har i det här fallet alltså ingen rätt att komma tillbaka i förtid. Tips är därför att ha den här typen av tjänstledighet skriftligt, så blir det tryggt för både dig som arbetsgivare och för den anställde.

– Det finns ingen skyldighet för arbetsgivaren att ge tjänstledigt om det inte finns ett lagstöd. Av den anledningen gäller det att arbetsgivaren och arbetstagaren är extra noggranna med till exempel mellan vilka datum, tidigare återgång, och hur arbetstagaren får arbeta under tjänstledigheten, säger Stefan Lennström.

Vad händer om alla anställda i ett företag säger att de INTE vill ta semester under sommaren, utan vill ta ut sina semesterveckor under perioder resten av årets alla månader?

När det kommer till semester är det i slutänden arbetsgivaren som beslutar om när de anställda ska ha semester.

– Det är inte som många tror en rättighet att själv bestämma över sin semester utan det är en skyldighet för arbetsgivaren att förlägga fyra veckor sammanhängande ledighet under sommarmånaderna juni, juli, augusti. Det är ok att man kommer överens om en annan förläggning, men det är arbetsgivaren som har det sista ordet. Så att arbetsgivaren nekar någon semester brukar inte handla om att vara småaktig mot den anställde, utan att det ligger i dennes ansvar att värna om att företaget faktiskt kan leverera det som efterfrågats med det resurser man har, säger Stefan Lennström.

Av den anledningen är det viktigt att både du som anställd och du som arbetsgivare tidigt planerar för era ledigheter och vilken leverans som behövs under hela året.

Arbetsgivaren är skyldig att förlägga fyra veckor sammanhängande ledighet under sommarmånaderna juni, juli, augusti, om arbetsgivaren och den anställde inte  kommer överens om annat. Men det är arbetsgivaren som har sista ordet för hur veckorna ska fördelas. Arbetsgivaren behöver se till att det finns personal när produktionen är hög helt enkelt.

Du som medlem hittar mer information om tjänstledighet i Arbetsgivarguiden.

Arbetsgivarguiden är Tågföretagens kunskapsbank på webben, som ingår i medlemskapet för medlemmar. Där får du juridisk rådgivning och snabb och aktuell information om ditt eller dina kollektivavtal – dygnet runt.