Dags att visa på samhällsekonomiska effekter
Så kom till sist den efterlängtade nationella infrastrukturplanen. Tågföretagen var tidigt ute med en övergripande analys och vi kan konstatera att det är bra att järnvägen äntligen har tilldelats medel efter att ha varit eftersatt och förbisedd i decennier. Det har resulterat i den enorma underhålls- och kapacitetsskuld som vi ser idag. Fördelningen av dessa medel ligger på cirka 50/50 för såväl underhåll som investeringar. Det är också bra att Trafikverket de facto har fastställt måldatum för eliminering av underhållsskulden till år 2050. Dessvärre speglar den nationella planen inte denna målsättning.
Som Tågföretagen tidigare har konstaterat, kommer medlen för underhållet att arbeta bort cirka 10-15 procent av underhållsskulden på den innevarande planperiodens tolv år, vilket innebär att resterande 85-90 procent av förbättringarna först kommer nästa planperiod då alla förbättringsinitiativ har givit resultat. Tågföretagen har kontinuerligt påtalat vikten av ny teknik och innovativa upphandlingar men det handlar också om omledningsmöjligheter så att underhållsarbeten kan fortgå utan att ha en alltför stor inverkan på samhällsviktiga transporter och näringslivet och – i slutändan – AB Sverige. I planen saknar vi redundansen i form av fler triangelspår, mötesspår, alternativa järnvägsspår eller rutter. Det hade varit kostnadseffektiva åtgärder som du kan läsa mer om i Omtag Svensk Järnvägsrapporter – Järnvägslyftet och Tio allvarligaste flaskhalsar. Den sistnämnda rapporten anger – som titeln lyder – de tio allvarligaste flaskhalsarna som går att åtgärda kostnadseffektivt. En av dem har Trafikverket med i förslaget, ombyggnationen av Märsta station. Det är glädjande.
Beträffande ERTMS i förslaget till nationell plan går det att utläsa att alla huvudstråk ska vara utrustade med det nya signalsystemet till år 2042, med undantag för Stockholmsområdet. Vi vet sedan tidigare att hela fordonsflottan på järnvägen behöver vara utrustad med ERTMS-ombordutrustning till år 2030. Det är positivt att pengar vikts till en subventionering av ombordutrustningen på 50 procent.
Att utöka kapaciteten med järnvägsutbyggnad har oftast – och felaktigt – ansetts vara olönsamt enligt de samhällsekonomiska kalkylerna som idag nyttjas vid beslut om infrastrukturinvesteringar. Fem av de 10 objekt som har strukits, har strukits med hänvisning till de samhällsekonomiska kalkylerna. I dagens beräkning tar man inte hänsyn till samhällsekonomiska effekter såsom snabbare och bättre godstransporter genom landet vidare till kontinenten och utökandet av arbetsmarknadsregioner genom att förbättra arbetspendlingen och knyta ihop växande städer. Hade man exempelvis tagit hänsyn till samhällsekonomiska kalkyler hade flera av de sträckor som idag är nödvändiga för exportindustrin aldrig byggts.
En icke-investering i Sveriges järnväg är en icke-investering i Sveriges tillväxt. Det är något vi på Tågföretagen har anledning att återkomma till.
Byggen rensas bort när underhåll prioriteras
Flera järnvägs- och vägbyggen rensas bort i Trafikverkets nya plan för 1 200 miljarder. Samtidigt får en del politiskt beslutade jätteprojekt vara kvar – trots att de är olönsamma.
Läs artikeln på svd.se
”Tidigare investeringsbeslut kommer att omprövas”
De kommande åren ska en rekordstor summa investeras i väg och järnvägar, och vi kan börja ta igen eftersatt underhåll som ackumulerats under decennier. I vårt förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen gör vi också upp med synsättet ”lagt kort ligger”. Investeringar som kostar mer än de smakar ska ses över, skriver företrädare för Trafikverket.
Läs artikeln på dn.se
Fördyringar stoppar dubbelspår
Utbyggnaden av Ostkustbanan till dubbelspår Gävle-Kringlan och Kubikenborg–Dingersjö och ny dragning av Västkustbanan mellan Maria och Helsingborg C skjuts upp på obestämd tid. I stället förstärks kapaciteten på andra banor med nytt förbigångsspår i Tyllered, dubbelspår Umeå C–Umeå Ö, dubbelspår Skurup–Rydsgård och nya mötesspår Kil–Skälebol och Kil-Charlottenberg. Trafikverket lämnade på tisdagen förslaget till Nationell plan för åren 2026-2037 till regeringen.
Läs artikeln på jarnvagar.nu
En historisk satsning på våra vägar och järnvägar
Andreas Carlson (KD): Prioritering stärka infrastrukturen.
Läs artikeln på aftonbladet.se
Heie (C) om planen: Hur ska de hinna?
Trafikutskottets ordförande Ulrika Heie (C) ställer sig frågande till flera delar i Trafikverkets förslag till infrastrukturplan. ”De ska ta 15 procent av underhållsskulden på järnväg på 12 år, sedan ska de ta resten på ytterligare 13 år. Jag förstår inte helt hur det ska gå till?”
Läs artikeln på altinget.se
Svenska hushåll och företag får betala när infrastrukturen inte fungerar
Sveriges tillväxt, konkurrenskraft och klimatomställning står och faller med infrastrukturen. Klarar vi inte att leverera pålitliga transporter och logistikkedjor riskerar viktiga investeringar att landa någon annanstans, skriver Madeleine Svenberg, expert infrastruktur- och klimatpolicy Svenskt Näringsliv.
Läs artikeln på altinget.se
Kristerssons vallöfte utanför den nationella planen
Om regeringen går vidare med Trafikverkets förslag, innebär det bland annat att vallöften från Tidöpartierna bryts. Bland andra Ulf Kristersson (M) utlovade i valrörelsen 2022 att hela projektet med nya Ostkustbanan mellan Uppsala och Sundsvall skulle vara klart 2035.
Läs artikeln på altinget.se
Minskat stöd till Inlandsbanan – sträckor kan stängas
När översvämningarna i Västernorrland lamslog tågtrafiken till och från norra Sverige blev Inlandsbanan räddningen för godstransporterna. Nu föreslår Trafikverket en minskning av stödet till järnvägen. – Vi kan behöva stänga delar av banan, säger Otto Nilsson, vd på Inlandsbanan.
Läs artikeln på dn.se
Börsbolagens krav: Bygg ut järnvägen – ”tappar lite av förtroendet”
Tre veckor efter det stora regnovädret är Norra stambanan fortsatt avstängd – och inom några år väntas trafiken på sträckan slå i taket. Näringslivet varnar nu för växande kostnader och hotad konkurrenskraft. ”Man måste förstärka och bygga ut järnvägen”, säger SSAB:s vd Johnny Sjöström.
Läs artikeln på di.se
Konkurrensverket: ”Köp ut Arlanda Express”
Konkurrensverket ställer sig bakom planerna på att bryta Arlanda Express monopol på Arlandabanan. Det är värt pengarna, menar man.
Läs artikeln på dagensps.se
Så byggdes Sveriges järnväg och så kan den göras bättre
Hur mår den svenska järnvägen? Är den sjuk eller frisk? Vetenskapsradion tar tempen på det svenska järnvägsnätet.
Lyssna på programmet på sverigesradio.se