Infrastruktur

Det är dags för landbroar

Som vi med glädje kunde konstatera i förra veckan ser vi äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig, senast kopplat till ett inspel från Skanska och Alstom om att bygga de tänkta nya bandelarna i stråket Stockholm – Oslo på landbroar. Det politiska trycket om att bygga mer och snabbare har ökat. Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg efterlyste i juni att staten tänker nytt och tillåter privat kapital att komma in med finansiering. Och på M-stämman öppnades det upp för mer alternativ finansiering av infrastruktur.

Spåra framtiden

Investering och finansiering av infrastrukturutbyggnad är ett spännande ämne – det är uppenbart! Biljetterna till Järnvägsdagen, som Tågföretagen arrangerar i samarbete med Swedtrain, är slutsålda sedan några veckor tillbaka. Vi har lyckats få till ett program där vi vrider och vänder på finansiering och investering ur politikens, investerarnas och näringslivets synvinklar. Vi kommer bland annat att få lyssna till Andreas Carlson, bostads- och infrastrukturminister, och Roberto Maiorana, generaldirektör Trafikverket. Vi får också ta del av exempel på olika finansieringslösningar, såsom Öresundsbron, OPS-exemplet Luleå hamn, organisationsformen Nye Veier i Norge och Trafikverkets Norrlandsuppdrag. Dagen avrundas med en spaning med Kairos Future om hur vi lyfter vi Sveriges infrastruktur in i det 21:a århundradet och järnvägens roll i detta. Vi ser mycket fram emot att träffa branschen den 29 november i Stockholm!

Högre investeringstakt helt nödvändig

Sverige behöver starkare järnväg. Mer kapacitet och mer underhåll. Detta är väl kända behov som länge har varit en del av samhällsdebatten – inte minst bland våra politiker. Det är också ett faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på ungefär en tredjedel av 1960-talets nivåer. I ett land som växer så det knakar, som investerar i nya industrier och som rent geografiskt är beroende av fungerande transportsystem är det inte hållbart. Men liksom många andra samhällsproblem saktar ofta debatten in när finansieringen kommer på tal. I den senaste nationella 12-årsplanen fick infrastruktursatsningarna 799 miljarder kronor. Det räcker inte.

40 quick fixes

Antalet tågresor har mer än fördubblats sedan 1990, men spårkapaciteten är nästan oförändrad. Underhållsskulden växer och efterfrågan på tågresor fortsätter att öka. Hur ska Sverige möta behovet av att rusta upp den järnväg vi redan har och bygga nya sträckningar för ökad kapacitet? Vid ett seminarium i Näringslivets hus släpptes rapporten Järnvägslyftet inom ramen för SJs initiativ Omtag svensk järnväg.

Så kan svensk järnväg förbättras inom 10 år

Svensk järnväg kan förbättras avsevärt genom ett antal konkreta och omedelbara åtgärder. Det visar rapporten Järnvägslyftet som presenterades den 15 november av SJ:s initiativ Omtag svensk järnväg.

Företagens syn på investeringar i infrastruktur

Dagens Industri har frågat vd:ar om de anser att Sverige borde öka statsskulden och satsa mer på investeringar. Nästan hälften svarade ja på frågan. Här finns ett embryo till slutet på den försiktiga sparpolitik som hållit tillbaka investeringskraften under årtionden! Finansdepartementet sitter idag sitter på en sprängfylld kassa och den svenska statsskulden ligger på historiskt låga nivåer, men infrastrukturskulden är desto större. Näringslivets vd:ar bekräftar bilden. De mest prioriterade investeringsområdena för dem är energiförsörjningen och investeringar i kärnkraft och mer järnväg kommer på en god andraplats. Även Svenskt Näringslivs vd instämmer: ”Att infrastrukturfrågorna kommer så högt upp är heller ingen större överraskning. Det visar att vi har en väldigt stor underhållsskuld och ett stort nyinvesteringsbehov”.

Turordningen för åtgärder i infrastrukturen

Så kom då de synnerligen välkomna beskeden från regeringen att bansträckningarna Lund-Hässleholm och Göteborg-Borås trots allt ska byggas. Många detaljer återstår avseende slutliga sträckningar, men regeringsbeslutet antyder en utformning som försvårar framtida fortsatt kapacitetsutbyggnad. Den nationella infrastrukturpolitikens velighet kring de stora besluten kan dock komma att stå oss dyrt.

Järnvägsdagen närmar sig

På årets Järnvägsdag diskuterar vi hur vi tillsammans – både snabbt och långsiktigt – kan bidra till att lyfta Sveriges infrastruktur in i det 21:a århundradet med bland annat nya finansiella möjligheter och investeringsstrategier.

Idéer om framtidens planeringsmodell

I veckan lanserade Svenskt Näringsliv antologin ”Vägval – fem tankar om framtidens planeringsmodell för Sveriges infrastruktur”. Några färgstarka nationalekonomer och personligheter med stor kunskap om transportsektorn redogör för sina tankar om och perspektiv på framtidens planeringsmodell för infrastrukturen i Sverige.

Budget utan riktning

Så kom den då – statsbudget för 2024 – efter en lång rad pressmeddelanden om olika satsningar, nedskärningar och omprioriteringar. I tisdags lämnade regeringen så budgetförslaget över till riksdagen. Det är en stram och försiktig budget, inte minst ur klimat-och miljöperspektiv.