Infrastruktur

Dessvärre innebär den befintliga inriktningen i infrastrukturpropositionen och direktiven att mindre än 15 procent av underhållsskulden kommer att betas av. Det är en alldeles för låg ambition när bristerna är stora och akuta. Det skriver Joakim …

Så kom då till sist regeringens efterlängtade planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Trafikverket ska redovisa uppdraget i form av förslag till nationell infrastrukturplan till regeringen senast den 30 september 2025, varpå följer en remissrunda som löper till den 30 december 2025. Läs vår sammanfattning och översiktliga analys av direktiven.

Så lämnade regeringen äntligen planeringsdirektiv till Trafikverket för framtagande av en ny nationell infrastrukturplan 2026 – 2037. Den finansiella ramen – 1171 miljarder kronor – omfattar medel till investeringar och underhåll av Sveriges infrastruktur. Trots de stora satsningarna så avbetalas inte underhållsskulden, som enligt Trafikverket uppgår till 91 miljarder kronor. Endast vad Trafikverket beräknar kunna omsätta i praktiken betalas av. Det är en alltför låg ambition tycker vi på Tågföretagen.

Genom att låta myndigheterna inrätta fristående och fokuserade specialenheter, med tydliga mandat och mål, kan vi öka drivkrafterna och ansvaret för ett effektivare bruk av befintliga resurser. Låt oss därför introducera Myndighet X. Det skriver Tågföretagen i en debattartikel tillsammans med Almega och Innovationsföretagen idag på Dagens industri.

Det har nog inte undgått någon att det varit ett stort medialt fokus på järnväg den gångna veckan, särskilt SVT som under tre dagar pushat ut nyheter kring den oroväckande – men inte förvånande – underhållsskulden om 91 miljarder, effekten av förseningar för godstrafiken på Sveriges ekonomi (med referens till Omtag svensk järnvägs rapport) och järnvägsreparationer som går för långsamt samt intervju med infrastrukturminister Andreas Carlson i Aktuellt.

I veckan presenterade regeringen beslut om byggstarter för infrastrukturprojekt inom ramen för den innevarande nationella planen 2022-2033. Nyheter var främst att byggstart för Norrbotniabanan och projekt på Malmbanan tidigarelades. Det faktum att regeringen valde att ha tre tunga ministrar på plats för att redogöra beslut om byggstarter talar för att infrastrukturfrågan är viktig för regeringen och det är bra. Det är också intressant att infrastrukturminister Andreas Carlson poängterade att anledningen att just investeringarna i Malmbanan påskyndas är på grund av problemen som exempelvis LKAB har haft – förluster på 100 miljoner kronor per dag och därtill viss BNP-påverkan – när järnvägstransporterna inte fungerade. Det är just detta som Tågföretagen och Omtag Svensk Järnväg har lyft fram i rapporter under 2024 – järnvägens betydelse för industrin och svensk konkurrenskraft – och det är bra att även regeringen belyser detta.

I förra veckan beslutade Transportstyrelsen att utfärda ett vitesföreläggande mot Trafikverket till följd av de säkerhetsbrister som identifierats vid införandet av marknadsanpassad planering av kapacitet, MPK, det system som ligger till grund för en digitalisering av tågplaneringen i Sverige. Transportstyrelsen kan från Trafikverkets inlagor ”inte kan se vilka insatser, åtgärder, som är faktiskt är klara, eller om Trafikverket lever upp till de krav som ställs på dem som infrastrukturförvaltare”. Vi konstaterar att MPK sedan införandet 2023 – och långt dessförinnan – kantats av en lång rad av utmaningar och Tågföretagen har varnat för de säkerhetsbrister som Transportstyrelsen lyft fram i sin tillsyn. Vi förutsätter att Trafikverket nu skapar incitament och verktyg för att omhänderta risker och hanterar de identifierade bristerna för att klara alla säkerhetskrav och tillräcklig effektivitet på vår järnväg – Sveriges ryggrad.