Infrastruktur

Ett tydligt trendbrott!

Under rubriken ”Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer för ett rikare och tryggare Sverige” presenterade regeringen de delar av kommande budgetproposition som handlar om infrastruktursatsningar. Regeringen bekräftar således att väl fungerande transportinfrastruktur är en grundläggande förutsättning för tillväxt och utveckling. Det säkrar upp det politiska ansvaret för transportinfrastrukturens viktiga bidrag till positiv utveckling av import- och exportmarknader, EU:s inre marknad och framtida tillväxt.

landskapsbild med tåg

Affären kräver att tågen rullar som planerat

Under året har vi hört Trafikverket återkomma till att det nya planeringssystemet MPK – efter dess införande – skulle ha genererat 10,3 procent mer kapacitet på järnvägen mellan 2022 och 2024. I logistiksystem som är nära bristningsgränsen kan tiotalet procent mycket väl vara en game-changer. Därför är det viktigt om en sådan ökning faktiskt kan realiseras. Det handlar om hur mycket kapacitet vi kan få ut ur nuvarande järnvägsmaskineri och vad vi faktiskt behöver i framtiden. Tågoperatörer tjänar inte pengar på teoretiskt planerat läge – utan på den faktiskt utförda trafiken.

Västra Stambanan: Tar Trafikverket tillräcklig hänsyn till tågtrafikens behov?

Trafikverket har tagit fram en verksamhetsplan för åren 2024–2029. Branschorganisationerna som deltar i Västrastambanerådet har fått ut den på remiss. Tågföretagen anser att alla åtgärder är angelägna oavsett om det ska byggas nya stambanor eller inte.

De stora trenderna pekar mot en intressant infrastrukturproposition

Vi håller det långsiktiga perspektivet högt. Vilken transportinfrastruktur bär upp vårt samhälle om 10, 20 eller 50 år? I dessa dagar när samhällsdebatten präglas helt av förväntningarna på budgetpropositionen för 2025 reflekterar vi kring ingångsvärdena för regeringens kommande infrastrukturproposition, som avser 12-årsperioden 2026–2037.

Åter till Almedalen

Som vi skrev i förra veckan har medlemsstaterna nu tagit ställning till kommissionens förslag till ny förordning om tilldelning av järnvägskapacitet. Medlemsstaternas regeringar prioriterade sina nationella trafikbehov och temat väcker därför stort intresse från näringslivet, och det på goda grunder. Förutsättningarna för gränsöverskridande järnvägstransporter riskeras och den inre marknaden försvagas om inte EU:s medlemsstater framgent lyssnar på Sverige och därmed går mer på kommissionens förslag. Spännande trepartsförhandlingar mellan ministerrådet, Europaparlamentet och kommissionen påbörjas under hösten. Lyssna på Järnvägspodden för fördjupande perspektiv.

Fem viktiga teman för järnvägen under Almedalen

I veckan är det åter dags för Almedalen och Tågföretagen är sedvanligt på plats och arrangerar ett antal aktiviteter – läs mer om dessa här. Under året har järnvägen varit ett återkommande tema som på olika sätt har fått stå i rampljuset – inte minst i riksmedia. Järnvägens betydelse för Sveriges transportsystem är tydligt.

Gränsöverskridande kräftgång i EU

Riksdagens EU-nämnd har idag bidragit till att stärka förutsättningarna för bättre gränsöverskridande järnvägstrafik i Europa. Kommissionens förslag till ny förordning om järnvägskapacitet har gått kräftgång i ministerrådet, där medlemsstaternas regeringar i förhandlingarna om en gemensam position prioriterat nationella trafikbehov. Baksidan med ett alltför ensidigt fokus på inrikes persontrafik är att optimeringen av internationella transportkedjor prioriteras ned. Den svenska regeringen har nu insett detta och har – efter EU-nämndens beslut idag – uppdraget att tydligt markera en avvikande position i ministerrådets omröstning om kapacitetsförordningen den 18 juni.

Vi ses väl i Almedalen?

Tågföretagen arrangerar tre seminarier i samarbete med flera organisationer under Almedalsveckan. Vi kommer prata kollektivtrafik, transporteffektivitet och hur Sverige växer med järnvägen.

Sverige kan inte vänta

Nuvarande finansieringsupplägg för infrastrukturprojekt med offentlig utveckling och förvaltning av infrastrukturen behöver kompletteras med alternativa genomförandemodeller där ett ökat inslag av privat kapital, risktagande och kompetens effektiviserar såväl uppförande som drift.

Låt privat kapital lyfta svensk infrastruktur

Svensk transportinfrastruktur behöver förbättras. Underhållsskulden uppgår redan till drygt 100 miljarder kronor. Dagens upplägg där det offentliga har ett odelat ansvar behöver kompletteras med fler inslag av privat kapital, risktagande och kompetens, visar en ny rapport från Almega och Tågföretagen.