Utveckling ställer nya krav på kompetens och utbildning
Trafikverkets forsknings‑ och innovationsplan för 2026–2031, som presenterades häromveckan, visar hur digitalisering, automatisering och ökade krav på robusthet och beredskap förändrar kompetensbehoven inom järnvägen. För branschen är det tydligt att framtidens järnväg kräver både stabil tillgång på etablerade yrkesroller och växande kompetens inom digitala och tekniska områden. Det är också positivt att Trafikverket framöver får en ändrad instruktion att verka för mer hållbar kompetensförsörjning, vilket skapar bättre förutsättningar för långsiktig planering.
I veckan presenterade även Myndigheten för Yrkeshögskolan, MYH, resultaten från den senaste ansökningsomgången inom yrkeshögskolan. Endast 174 av 560 sökta platser till lokförarutbildningen beviljades. Samtidigt är det positivt att fler utbildningsplatser för tågtekniker har beviljats, vilket stärker kompetensförsörjningen inom ett centralt yrkesområde, inom vilket betydligt fler behöver utbildas och rekryteras.
MYH:s beslut grundas på en bred bedömning av arbetsmarknadens utveckling och prioriteringar mellan olika utbildningsområden. Nuvarande förändringar på arbetsmarknaden är givetvis viktiga att ta hänsyn till, men inom järnvägsområdet är det viktigt att de långsiktiga behoven fortsätter vara styrande vid tilldelningen av utbildningsplatser. Till exempel för att kunna ta höjd för de krav som följer av teknikskiften och investeringar i systemet. Det är dock glädjande att Yrkeshögskolan fortsätter utvecklas och växa.
Tågföretagen har tidigare skrivit om lokförarbehovet och de relativt långa ledtider och viktiga säkerhetskrav som utbildningarna kräver. Variationer i antal utbildningsplatser och kortsiktighet riskerar därför att medföra nya utmaningar till branschen. Kompetensförsörjningen inom järnväg behöver planeras utifrån långsiktighet för att säkerställa att järnvägen kan leverera den kapacitet och kvalitet som resenärer, näringsliv och samhället i stort behöver.