Lokförarutbildning

tåg ovanifrån som åker genom skog

Järnvägen behöver långsiktiga reformer – inte kortsiktiga lösningar

Många av de frågor som dominerar den politiska debatten inför valet har en direkt koppling till järnvägen. Det handlar om hur Sverige ska stärka sin konkurrenskraft, öka tillväxten, möta klimatomställningen, förbättra beredskapen och skapa förutsättningar för människor och företag att verka i hela landet. Järnvägen är inte svaret på alla dessa utmaningar, men den är en viktig del av lösningen.

vy från förarhytten i tåg

Lokförarbehovet behöver följa branschens långsiktiga utveckling

Den senaste tiden har lokförarutbildningen uppmärksammats i medierna. Studerande har berättat om utmaningar på arbetsmarknaden och frågor har väckts kring kvaliteten i vissa utbildningar. Det är viktigt att ta dessa erfarenheter på allvar. För den som investerar tid och engagemang i en utbildning ska kvaliteten vara hög och utbildningen ge goda förutsättningar inför arbetslivet.

tågvärd framför öppna tågdörrar

Utveckling ställer nya krav på kompetens och utbildning

Trafikverkets forsknings‑ och innovationsplan för 2026–2031, som presenterades häromveckan, visar hur digitalisering, automatisering och ökade krav på robusthet och beredskap förändrar kompetensbehoven inom järnvägen. För branschen är det tydligt att framtidens järnväg kräver både stabil tillgång på etablerade yrkesroller och växande kompetens inom digitala och tekniska områden. Det är också positivt att Trafikverket framöver får en ändrad instruktion att verka för mer hållbar kompetensförsörjning, vilket skapar bättre förutsättningar för långsiktig planering.

21 november 2025

Kortsiktiga bedömningar får inte äventyra långsiktiga behov

Vi lever i en tid då allt fler vill resa med tåg, företag vill frakta mer gods på järnväg och det satsas stora pengar på infrastrukturen. Samtidigt diskuteras behovet av lokförare och flera lokförarutbildningar har den senaste tiden stoppats vilket vi i branschen ser allvarligt på. Tillsammans behöver vi hitta vägar som säkrar rätt utbildning och kompetens framåt.

3 september 2025

Ny LIA-bok i och med ny utbildningsplan

Den nya utbildningsplanen, som Tågföretagen och samtliga utbildningsanordnare har tagit beslut om, har andra kursplaner jämfört med tidigare. Detta påverkar LIA-bokens utformning och vilka kunskaper som körläraren ska lära ut och bedöma.

Nyhetsbrev kompetensförsörjning

Ny utbildningsplan för lokförarutbildningen

Under året har Tågföretagens utbildningsråd reviderat utbildningsplanen för lokförarutbildningen. Revideringen har skett på grund av införandet av system E, där man har velat skapa mer utrymme för reflektion och repetition av teoriavsnitt, förbättra viktiga kunskaper inom järnvägens regelverk och arbeta för implementering av simulatoranvändning.

31 januari 2025

420 nya utbildningsplatser till lokförare

Fem av sex ansökta lokförarutbildningar beviljades av Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, vilket ger totalt 420 utbildningsplatser under kommande år. Inom kategorin för järnvägsrelaterade utbildningar har, förutom lokförare, även utbildning till mätningsingenjör, mätningstekniker, järnvägsingenjör, järnvägstekniker och projektör järnväg beviljats utbildningsplatser.

Reviderad utbildningsplan för lokförare

Under året har Tågföretagens Utbildningsråd arbetat med en revidering av utbildningsplanen för lokförarutbildningen. Det var dag enligt de erfarenheter och utvärderingar från utbildningsanordnare och järnvägsföretag som Utbildningsrådet tagit in samt den tekniska utveckling som har skett i samhället på senare tid.

11 januari 2024

15 beviljade järnvägsutbildningar

Den 11 januari presenterar Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, de utbildningar som blir beviljade från ansökan 2023. Totalt beviljas nu mer än 40 000 nya utbildningsplatser på 477 utbildningar och MYH beskriver det som en ny historisk utbyggnad av yrkeshögskolan. 15 av dessa utbildningar är inom järnvägen.

18 december 2023

Lokförare ett yrke att satsa på

Bland de som utbildar sig till lokförare har 94 procent det som arbete efter ett år och efter fem år är det fortfarande 91 procent som arbetar inom branschen. Det visar SCB:s rapport ”Arbete inom målyrket efter examen? En analys av några utbildningsinriktningar inom yrkeshögskolan” som presenterades den 28 november.