Kompetensförsörjning

Vision utan aktion är en dagdröm, aktion utan vision är en mardröm – så lyder ett japanskt ordspråk. I en snabbrörlig värld finns det många bollar att springa på. Men hur säkerställer vi att så många bollar som möjligt träffar rätt.

Sverige växer så det knakar och industrin investerar – detta genererar ökat resande och mer godstransporter. Tågföretagens medlemmar har därför tagit ett nytt ställningstagande för ett högkapacitetsnät.

Tågföretagen kommer under februari – mars att göra en kartläggning över kompetensförsörjningsbehovet i branschen i syfte att kartlägga kommande pensionsavgångar och framtida rekryteringsbehov av lokförare.

Efter ett spännande och hektiskt 2022 med medias bevakning av lokförarbristen i Sverige, formandet av järnvägens eget arbetsgivarerbjudande (EVP) och arbetet med att forma ett Järnvägscollege har vi nu kommit en bit in i 2023.

1,3 miljoner resenärer. Så många kliver på tunnelbanan en genomsnittlig vardag och alla bara förutsätter att den ska rulla. ”Men det är ingen teknisk maskin vi talar om, det är medarbetarna som får den att fungera, dygnet runt”, säger Caroline Åstrand, vd MTR Tunnelbanan.

Yrkeshögskole­utbildningen skulle förstärkas, lovade Ulf Kristersson i regerings­förklaringen. Men den nya regeringens statsbudget blir i stället ett hårt slag, skriver Tågföretagen, Byggföretagen och Utbildningsföretagen.

Den senaste tiden har vi kunnat notera en ökad trend både vad gäller godstransporter och intresset för tågresande. I takt med detta ökar även behovet av kompetens inom tåg-och järnvägsbranschen. Vi har även tidigare skrivit om behovet av fler lokförare, vilket är det mest synliga och kännbara yrkeskategorin för resenärer och godsköpare.

Det blev några dagars extra förhandlingar och vi får nu äntligen en ny regering. Knappt fem veckor efter valet presenterade det nya regeringsunderlaget, under ledning av blivande statsminister Ulf Kristersson (M), ett koalitionsavtal på över 60 sidor. Det är många områden som avhandlats men landets eftersatta infrastruktur finns inte med. Varken det eftersläpande underhållet av landets järnvägar och vägar eller samlad inriktning på kommande infrastruktursatsningar tas upp i avtalet. På marginalen berörs laddinfrastruktur men i övrigt lyser transportutmaningarna med sin frånvaro. Vår bransch väljer tills vidare att tolka läget positivt, det vill säga än så länge ser vi inga tydliga låsningar. Vi ser fram emot att analysera det oskrivna och se vilka möjligheter det ger vid handen för att järnvägen ska fortsätta att bidra till stärkt konkurrenskraft för Sverige.

Lokförarbristen som råder just nu är något som branschen arbetar intensivt för att komma till rätta med. Det vi i branschen själva gör är att se till att tillhandahålla de LIA-praktikplatser som behövs och samverka med Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, för att därmed se till att rätt antal utbildningsplatser beviljas. Därför har vi inom Tågföretagen ingått en branschöverenskommelse i syfte att tydliggöra vår roll för att bidra till att lösa lokförarbristen.

I veckan överlämnade Klimaträttsutredningen sitt slutbetänkande till regeringen. Betänkandet trycker på att för att Sverige ska nå klimatmålen måste styrningen mot ett transporteffektivt samhälle bli starkare. Tågföretagen ser positivt på att transporteffektiviteten blir styrande för den framtida transportplaneringen. För att vara i linje med Sveriges långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2045 behöver transportsystemets klimatomställning stå på tre ben: transporteffektivt samhälle, hållbara förnybara drivmedel inklusive elektrifiering samt energieffektiva fordon och fartyg.