Kompetensförsörjning

Bland de som utbildar sig till lokförare har 94 procent det som arbete efter ett år och efter fem år är det fortfarande 91 procent som arbetar inom branschen. Det visar SCB:s rapport ”Arbete inom målyrket efter examen? En analys av några utbildningsinriktningar inom yrkeshögskolan” som presenterades den 28 november.

2023 går mot sitt slut efter ett intensivt år. Efterdyningarna av pandemin har fortsatt att prägla kompetensförsörjningen av framför allt lokförare samtidigt som införandet av Marknadsanpassad kapacitetstilldelening, MPK, innebar utmaningar i resursförsörjningen. Det har lett till en ökad efterfrågan på lokförare, vilket i sin tur har lett till flera företagsinterna lokförarutbildningar och fler beviljade utbildningsplatser på yrkeshögskolan. Från och med nästa år kommer många fler lokförare att kunna ta examen från yrkeshögskolan för att sedan anställas hos våra järnvägsföretag.

Som vi med glädje kunde konstatera i förra veckan ser vi äntligen rörelse i den hittills så låsta finanspolitiken. Det alltför rigida överskottsmålet kan i stället stöpas om till ett balansmål, som frigör tiotals miljarder i reformutrymme. Just dessa miljarder lämpar sig särskilt väl för infrastrukturinvesteringar för ett starkare samhälle med ökad konkurrenskraft. Även tanken om alternativ finansiering rör på sig, senast kopplat till ett inspel från Skanska och Alstom om att bygga de tänkta nya bandelarna i stråket Stockholm – Oslo på landbroar. Det politiska trycket om att bygga mer och snabbare har ökat. Svenskt Näringslivs ordförande Jacob Wallenberg efterlyste i juni att staten tänker nytt och tillåter privat kapital att komma in med finansiering. Och på M-stämman öppnades det upp för mer alternativ finansiering av infrastruktur.

Järnvägscollege har inlett ett förarbete för att tillsammans med branschen och utbildningsanordnare skapa en gemensam standard för tågteknikerutbildningen.

– Något vi har gjort tillsammans i branschen, och som är stort, är att ha startat Järnvägscollege. Det har gått bra och vi är snart klara med den första utbildningen, säger Linda Ekholm, styrelsemedlem för Järnvägscollege och branschexpert kometensförsörjning på Tågföretagen i en intervju i RT-forum.

Vision utan aktion är en dagdröm, aktion utan vision är en mardröm – så lyder ett japanskt ordspråk. I en snabbrörlig värld finns det många bollar att springa på. Men hur säkerställer vi att så många bollar som möjligt träffar rätt.

Sverige växer så det knakar och industrin investerar – detta genererar ökat resande och mer godstransporter. Tågföretagens medlemmar har därför tagit ett nytt ställningstagande för ett högkapacitetsnät.

Tågföretagen kommer under februari – mars att göra en kartläggning över kompetensförsörjningsbehovet i branschen i syfte att kartlägga kommande pensionsavgångar och framtida rekryteringsbehov av lokförare.

Efter ett spännande och hektiskt 2022 med medias bevakning av lokförarbristen i Sverige, formandet av järnvägens eget arbetsgivarerbjudande (EVP) och arbetet med att forma ett Järnvägscollege har vi nu kommit en bit in i 2023.

1,3 miljoner resenärer. Så många kliver på tunnelbanan en genomsnittlig vardag och alla bara förutsätter att den ska rulla. ”Men det är ingen teknisk maskin vi talar om, det är medarbetarna som får den att fungera, dygnet runt”, säger Caroline Åstrand, vd MTR Tunnelbanan.