Vad vi talar om när vi talar om brister i prognoser

I samband med publiceringen av Basprognos 2024 har Trafikverket valt att problematisera kring en lång rad omständigheter kopplade till trafikplaneringen, exempelvis om den i praktiken är målstyrd eller prognosstyrd. En serie av filmer med måldirektör Jonas Eliasson har producerats och lagts upp på Trafikverkets webb. Det är ett upplysande paket av föreläsningar i lättillgängligt streamingformat. Samtidigt konstaterar vi att de svåraste frågorna inte problematiserats. Brister, som under lång tid lyfts upp – av Tågföretagen och andra – som problematiska i Trafikverkets prognosarbete, adresseras inte. Det gäller exempelvis varför tillväxten i järnvägstrafiken systematiskt underskattats under de senaste årtiondena samtidigt som tillväxten i vägtrafiken överskattats, jämfört med faktiskt utfall. Det saknas vidare en problematisering av riskerna med störningar i godstrafiken och vad det innebär för näringslivets transporter och transportköpares val av trafikslag. Vi saknar en analys av värdet av regional tillväxt till följd av vidgade arbetsmarknadsregioner och hur dessa faktorer inte kan fångas upp av en stelbent prognosmodell. Det skulle vara väl motiverat med en analys av hur resenärer faktiskt vill resa mellan framtidens hållbara städer när de kan använda tiden väl med god uppkoppling i kollektivtrafiken. Vi saknar även en analys av i vilken utsträckning hållbarhet – inklusive tillgången på hållbar energiproduktion – blir en begränsande faktor för trafiktillväxten. Listan på teman som inte problematiseras i Trafikverkets föreläsningspaket kan göras lång. Som vi får förstå det hamnar dessa viktiga faktorer under överskriften ”känslighetsanalyser” som Trafikverket gör ibland och ibland inte i samband med åtgärdsprognoser.

I samband med publiceringen av Basprognos 2024 lanserade Trafikverket även ASEK 8.0 som bidrar med uppdaterade kalkylvärden. En större förändring är att värderingen av CO2 i de samhällsekonomiska kalkylerna reduceras, troligen med följden att järnvägsinvesteringar tappar i kalkylerat samhällsvärde. Effekterna av detta bör analyseras grundligt såvitt avser konkreta effekter på de samhällsekonomiska effektbedömningar som tas fram i samband med investeringsbeslut.

Sveriges framtida välstånd och ekonomiska tillväxt bygger på att vi har ett väl fungerande transportsystem med järnvägen som den självklara ryggraden, skriver Järnvägsbranschens Samverkansforum tillsammans med landets ledande branschaktörer.
Läs artikeln på di.se

I årets fjärde avsnitt är vi på JBS konferens där Bertrand Gryspeert (Vossloh), Erik Herngren (Kairos Future) och Catharina Elmsäter-Svärd (Byggföretagen) berättar om vem, vad, hur, när och inte minst varför JBS tagit fram en vision för järnvägen?
Lyssna på Järnvägspodden på trafikverket.se

Det svenska transportsystemet lider av en underhållsskuld. Men samtidigt är det inte alltid lätt att veta var framtidens investeringar ska hamna. Hur ska politikerna tänka? Vilka projekt borde prioriteras, och vilken roll spelar infrastrukturpolitiken för hela samhällets utveckling? Hör Andreas Ericson diskutera infrastruktur med Stefan Fölster från tankesmedjan Better Future Economics och Fredrik Bergström, VD, Wikinarium.
Lyssna på podden på svd.se

En uppgraderad järnväg Oslo–Stockholm. En östlig väg- och spårvägstunnel som ska fullborda ringleden runt Stockholm. En vägtunnel som ska leda trafiken förbi Örnsköldsvik.
Läs artikeln på di.se

Om fem år, 2029, öppnas Fehmarn Bält-tunneln mellan tyska Puttgarden och danska Rödby. Den 18 kilometer långa väg- och järnvägsförbindelsen förenklar på ett dramatiskt sätt transporterna mellan länderna. Skandinavien kommer i ett svep närmare kontinenten.
Läs artikeln på di.se

Älmhult är hjärtat av Ikea. Under lång tid har det varit stora problem med tågtrafiken, våra medarbetare drabbas av inställda tåg, vagnsbrist och förseningar. På lång sikt hotas våra utvecklingsmöjligheter och ytterst våra verksamheter i Älmhult, skriver Vd:ar och ansvariga för Ikeabolagen i Älmhult.
Läs artikeln på di.se

Att förstärka järnvägen mellan Göteborg och Oslo för godstrafik är inte bara nödvändigt för att undvika en trafikinfarkt på E6:an, det är också samhällsekonomiskt lönsamt. För varje krona som investeras förväntas man få tillbaka det dubbla, skriver företrädare för näringslivet i Västsverige och Norge.
Läs artikeln på di.se

Kommuner och regioner längs hela Norrlandskusten är överens – ett dubbelspår mellan Gävle och Härnösand är den enskilt viktigaste utvecklingsfrågan. Nyttan av Nya Ostkustbanan är stor och gynnar hela landets utveckling.
Läs artikeln på di.se

Järnvägscollege inledde i januari ett arbete för att skapa en gemensam branschstandard för tågteknikerutbildningen. Inom ramen för detta arbete möter vi en rad olika personer från branschen, allt ifrån verkstadspersonal till personer på ledningsnivå. Detta för att få en bättre bild av vilka utmaningar som behöver lösas och hur de själva ser på sin bransch, dess kompetensförsörjning och framtid.
Läs artikeln på Järnvägscolleges Linkedin

Starka, enade och med en gemensam målbild. Så träffar du svensk järnväg på Samhällsbyggararenan i Almedalen i år. Den 28 juni klockan 9–12 står en enad bransch på scenen och presenterar första steget på en färdplan som tar oss hela vägen till 2050.
Läs artikeln på trainrail.se