Från stins till ERTMS ombordsystem

Trafikverkets signalanläggning har nu åldrats och ingående delar, särskilt ställverken, befinner sig i slutet av sin livstid. Ställverken är kritiska komponenter eftersom de bland annat tar emot kommandon från trafikledningen och kontrollerar att det inte blir säkerhetskritiska konflikter. Med detta som utgångspunkt styrs signaler och växlar. Idag är signalanläggningen både tekniskt sliten och det råder brist på reservdelar och kompetens. Ett större ställverkshaveri på en knutpunkt är en verksamhetsrisk och kommer leda till mycket allvarliga trafikstörningar.

Mot denna bakgrund står Trafikverket inför att förnya signalanläggningen genom ERTMS-programmet. Cirka 90 procent av investeringen avser ställverk och övrig markutrustning. Resterande del avser själva signalsystemet ERTMS. När ERTMS införs flyttas ytterligare funktioner från infrastrukturen och in i fordonen. Det innebär att ställverk kan utnyttjas mer effektivt och kostnaderna för infrastrukturen minskar. Trafikverket uppskattar att kostnaderna blir cirka 25–30 procent lägre med ERTMS jämfört med att reinvestera i ATC. Detta är besparingar för Trafikverket som leder till ökade kostnader för fordonsägarna.

Signalsystemet ERTMS är idag fortfarande en bra bit från EU-visionen om ett enhetligt system. Istället innehåller det en rad olika versioner och varianter. För att trafiken ska fungera blir det därför systemen på fordonen som måste innehålla nya funktioner och anpassas till de olika versionerna i marken. Det innebär att hela komplexiteten med att hantera olika systemversioner läggs på fordonen. Vid ändringar i marksystemen är det därmed också fordonsägarna som, även vid små ändringar, ansvarar för att ombordsystemen är kompatibla mot banans system.

Under perioden 2028–2035 kommer det sedan minst en stor uppdatering av ERTMS med bland annat ett helt nytt radiosystem kallat FRMCS.

För att Trafikverkets införandeplan ska fungera måste först fordonen byggas om och ledtiden för en större fordonsgrupp är 4–5 år. Ekonomiskt innebär ombyggnaden en stor belastning för fordonsägarna eftersom ERTMS inte genererar nya intäkter, men leder till stora och förtida kostnader för räntor, avskrivningar och produktionsbortfall.

Syftet med ett statligt stöd för ERTMS ombordutrustning är att staten ska ha rådighet över utrullningstakten. Trafikverket måste helt enkelt ha ett styrmedel så att fordonen byggs om i rätt tid. Därmed kan Trafikverket förnya signalanläggningen.

Tågföretagen har under lång tid bevakat frågan om medfinansiering av ombordutrustning. Den 30 september ska Trafikverket på regeringens uppdrag lämna sitt förslag till hur ett stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas. Tågföretagen har tagit fram en promemoria till stöd för Trafikverkets arbete och förslag om vad stödsystemet bör omfatta, läs mer här. 

Är du på väg till Almedalen i nästa vecka vill vi passa på och tipsa om våra seminarier. Vi har också skannat programmet efter annat intressant för branschen.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att titta på alternativa former för organisering och genomförande av statlig transportinfrastruktur. Syftet är att det ska leda till att infrastrukturinvesteringar kan genomföras snabbare och mer kostnadseffektivt. Utredare blir Claes Norgren och uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2025. Läs mer

Kapacitetsstarka järnvägar som klarar tunga transporter är avgörande för att Sverige ska stå starkt – såväl i fredstid som i orostider. Trots det har den svenska järnvägen misskötts i decennier. Ansvaret faller nu tungt på regeringen att verkställa utfärdade löften om att stärka den svenska järnvägens konkurrenskraft, skriver företrädare för svensk gruvindustri.
Läs artikeln på di.se

Trafikverkets höjning av banavgifter för godstransporter på tåg slår mot basindustrins konkurrenskraft och riskerar att motverka klimatomställningen.
Läs artikeln på dagensinfrastruktur.se

Women in Rail Sverige har nominerat fyra svenska kandidater till European Agency for Railways prestigefyllda Women in Rail Awards. Nomineringarna spänner över fyra kategorier och representerar det bästa av svensk järnvägssektor när det gäller jämställdhet, ledarskap och innovation.
Läs artikeln på jarnvagar.nu

Myndigheten för yrkeshögskolan (MYH) har i uppdrag av regeringen att analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan. I denna rapport presenteras en områdesanalys för ett område som vi benämner som ”Järnväg”, vilket innefattar en gruppering av utbildningsinriktningar inom yrkeshögskolan som kan kopplas till detta område.
Läs analysen på myh.se

Sverige står inför enorma investeringsbehov, men dagens budgetregler riskerar att bromsa utvecklingen. Genom att dela upp statsbudgeten i en driftsbudget och en kapitalbudget kan vi möjliggöra viktiga framtidssatsningar – utan att äventyra statsfinanserna, skriver tre experter inom ekonomi, företagande och entreprenörskap.
Läs artikeln på dn.se

Efter flera kopparstölder i norra Sverige har tågen på Botniabanan stått still i flera dagar. Nu är trafiken igång igen. ”Det här är något av det svåraste att skydda sig mot”, säger Bengt Olsson på Trafikverket.
Läs artikeln på svd.se

Byggstart om sex–sju år, klart om 20 år och kostnad närmare 40 miljarder kronor. Jernhusens största stadsutvecklingsprojekt tar tid att genomföra och kostar mycket pengar. Men år 2045 ska Stockholm C vara en helt annan station än i dag.
Läs artikeln på jarnvagar.nu

3 juni gick tiden ut för att lämna anbud på nattågstrafiken mellan Stockholm och Övre Norrland. Men Trafikverket har inte fått in ett enda anbud.
Läs artikeln på jarnvagar.nu