Kapacitets­förordningen är färdigförhandlad

Från branschens sida har vi gemensamt lyft fram två viktiga frågor. Den första är att det gränsöverskridande perspektivet ska råda, det vill säga att strategisk nationell vägledning inte ska få alltför stort inflytande över kapacitetstilldelningsprocessen. Den andra är att övergångsreglerna för avvecklingen av Godskorridorsförordningen måste synkas med Kapacitetsförordningens införande.

I skrivande stund har den slutliga texten ännu inte presenterats men vi kan preliminärt summera med att båda dessa frågor blivit omhändertagna i förhandlingarna. Detta tack vare gemensamma och stora insatser från departement, myndigheter, industri och branscher till en samordnad svensk linje. Den nya förordningen möjliggör och gynnar den gränsöverskridande trafiken för såväl persontrafik som godstrafik och därmed näringslivet och Sveriges konkurrenskraft. ​Läs mer om det i en artikel på webben​. 

Dessvärre finns det fortsatt inhemska utmaningar för Sveriges näringsliv, framförallt basindustrin, som drabbas negativt av den dramatiska höjningen av banavgifter som skett under de senaste 15 åren och som påverkar godstrafiken på järnvägen negativt. ​Trafikanalys har gjort en analys av banavgifterna​ med slutsatsen att avgifterna motsvarar Trafikverkets kortsiktiga marginalkostnader, som bland annat bygger på kostnader för drift och underhåll. Det finns en annan aspekt som behöver – och måste – tas hänsyn till om man ska se marginalkostnader som ett neutralt mått. Det är Trafikverkets effektivitet.

Utredningar och rapporter från såväl regeringen som myndigheter, inklusive Trafikverket själva, visar systematiska brister på effektivitet – en växande underhållsskuld, ineffektiva upphandlingar och kostnadskontroller, konsekvenser av försenade program som MPK samt otillräcklig riskhantering och väderberedskap. Ska man ta ut banavgifter för godstrafiken måste det också finnas en motsvarande tillförlitlighet – det vill säga att kunna lita på att ett tåg kan ta sig från punkt A till punkt B i överenskommen tid.

Bevisligen saknas tillförlitligheten idag. Vi har inte ett vä fungerande järnvägssystem och järnvägsföretagen saknar möjlighet till kompensation för detta i de befintliga avtalen med Trafikverket. Vi ser inte heller en vision eller målstyrning mot en mer effektiv organisation i förslaget till nationell infrastrukturplan. Därmed saknas effektiva åtgärder för att hantera de brister som finns och och behöver åtgärdas.

Vi kan också notera att ​media rapporterat att Trafikverket inte klarade säkerhetskraven inför årets förnyelse av järnvägens säkerhetstillstånd​ som därför kommer att gälla i enbart tre år i stället för normalt fem. Det är allvarligt och Tågföretagen inväntar återkoppling på vilka säkerhetsbrister som föranledde detta.

Ovanstående är ett tydligt tecken på att det behövs en förändring. Järnvägsföretagen behöver förutsättningar att fortsatt driva sitt samhällsviktiga uppdrag – att transportera människor och gods inom och utanför Sverige på ett tryggt och tillförlitligt sätt. Det behövs ett omtag.

Många av de utmaningar – och möjligheter – som finns inom svensk järnväg och för järnvägsföretagen kommer vi att diskutera på årets Järnvägsdag, som nu är helt utsåld vilket är glädjande. Det är ett tecken på att järnvägen har betydelse för Sverige och att intresset finns för att hitta lösningar.

Idag deltog Lina Lagerroth i 2030-sekretarietets webbinarium ”Nationella planen för transportinfrastruktur: Vad händer nu – och vad gör vi?” och berättade om järnvägens syn på framtidens transportinfrastruktur. ​Här kan du se webbinariet i efterhand​.

Vi lever i en tid då allt fler vill resa med tåg, företag vill frakta mer gods på järnväg och det satsas stora pengar på infrastrukturen. Samtidigt diskuteras behovet av lokförare och flera lokförarutbildningar har den senaste tiden stoppats vilket vi i branschen ser allvarligt på. Tillsammans behöver vi hitta vägar som säkrar rätt utbildning och kompetens framåt. ​Läs mer

Trafikverket klarade inte säkerhetskraven inför årets förnyelse av järnvägens säkerhetstillstånd. Åtta allvarliga brister återstår – därför får myndigheten bara tre år i stället för fem. – Hade det här varit en privat järnväg hade Transportstyrelsen stängt den och ärendet hade hamnat i tingsrätten, säger tågexperten Per Corshammar. 
​Läs artikeln på dn.se​

Järnvägen behöver bli 20 procent mer kostnadseffektiv för att ta marknadsandelar från väg. Underhållsskulden måste byggas bort. Förseningar kostar samhället cirka nio miljarder kronor per år, en satsning på denna nivå kan eliminera skulden på tio år. För att göra detta behövs nya metoder och redundans i järnvägsnätet genom fler triangelspår och omledningsbanor. Banavgifterna måste värna industrins konkurrenskraft och Sveriges långa avstånd. En gemensam målbild för godsjärnvägen 2030 behöver tas fram. 
​Läs artikeln på jarnvagar.nu​

Förutsättningarna för en mer samordnad planering av tågtrafiken i Europa ser ut att ha ökat. Efter utdragna förhandlingar enades rådet och parlamentet om ett nytt lagförslag i natt.
​Lyssna på inslaget på sverigesradio.se​

Sverige bör prioritera transportinfrastrukturen i norr, tillgången på bränsle och energi och stärka samordningen mellan det militära och det civila försvaret. Det menar Natos logistikchef Hasit Thankey. Men trots att Sverige är ny i klassen räknar han landet redan som en toppstudent. 
Läs artikeln på altinget.se​

Västra stambanan mellan Stockholm och Göteborg är både Sveriges viktigaste järnväg och landets värsta flaskhals. Den är både överbelastad och föråldrad och helt avgörande för svensk export, tillväxt och beredskap. Nu måste regeringen prioritera en snabb utbyggnad mellan Göteborg och Alingsås politiker och näringslivsföreträdare.
​Läs artikeln på di.se

Långdistanstågen i Finland är mer tillförlitliga än vad de är i Sverige, och kundnöjdheten är högre. Tillgängligheten är en högt prioriterad fråga, säger ministern Joakim Strand. – Finland är ett vidsträckt land, och fungerande förbindelser är avgörande för att människor, industri och investeringar ska kunna utvecklas. 
​Läs artikeln på dn.se​

Polhemspriset 2025 tilldelas Mats Karlsson, teknisk chef på Icomera AB i Göteborg, för sitt avgörande bidrag till utvecklingen av internetuppkoppling i kollektivtrafiken. Hans lösningar används världen över och omkring 28 000 fordon i 30 länder är uppkopplade med tekniken. 

​Läs artikeln på infrastrukturnyheter.se​