Politiken överens: det behövs mer och bättre underhåll
I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen där tidigare infrastrukturministrar, ekonomiska talespersoner och statsministern gav sin syn kring vikten av infrastruktur, varför det blivit som det blivit och vad som behövs i fortsättningen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!
En icke-investering i Sveriges järnväg är en icke-investering i Sveriges tillväxt. Att frakta stora mängder gods på järnväg är en förutsättning för Sveriges industri, främst basindustrin och därmed även Sveriges konkurrenskraft och ekonomi. Men förutsättningarna för detta är i dagsläget inte de bästa. Banavgifterna på järnvägen har ökat med 600 procent på 15 år och 40 procent förra året – detta trots att godstrafiken mer eller mindre har varit oförändrad på järnvägen, vilket också innebär att slitaget från godstrafiken inte kan generera och motsvara höjningen. Enligt en artikel på jarnvagar.nu i veckan har banavgifternas andel av godstågens trafikeringskostnader ökat markant där avgifterna nu utgör upp till en tredjedel av kostnaderna.
Fortsätter denna utveckling kommer det resultera i färre godståg, vilket innebär att mer gods behöver lastas över till lastbilar, som inte kan hantera den volym och mängd som krävs för att frakta lika tungt gods som tåg. Ett stort godståg motsvarar mellan 40 och 50 lastbilar, vilket resulterar i fler lastbilar på redan överbelastade vägar. Det är, med andra ord, svårt att ersätta järnvägen när det kommer till frakt av tungt gods på långa sträckor. Detta omfattar även persontransporter. Det är viktigt att ha i åtanke när vi befinner oss i ett mycket prekärt geopolitiskt läge där järnvägstransporter spelar en allt viktigare roll.
Detta gäller särskilt när det kommer till gränsöverskridande transporter, men som underlättas när EU:s kapacitetsförordning träder i kraft. I samband med öppningen av Fehmarn Bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland om några år lyfter behovet av ökad kapacitet i södra Sverige, något Altinget rapporterade om tidigare i veckan. Man framhåller i artikeln att trafiken på såväl väg som järnväg kommer att öka markant men inga åtgärder har vidtagits från Trafikverkets sida. Från politiskt håll talas det mycket om underhåll på järnvägen men det saknas en plan kring behovet av kapacitet på järnvägen – och då talar vi inte enbart om behovet i södra Sverige. Flaskhalsarna behöver åtgärdas, vilket är möjligt genom relativt små och kostnadseffektiva åtgärder, och det behövs redundans såsom nya spår, mötesspår och triangelspår.
Det är dags för Sverige att ha ett robust järnvägssystem. Det är en förutsättning för Sveriges konkurrenskraft och Sveriges totalförsvar att såväl gods- som persontrafik kan ta sig från norr till söder, från öst till väst, nationellt som internationellt.
Branschen lanserar valplattform
Inför valet i september har de tre branschorganisationerna Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Bussföretag och Tågföretagen nu presenterat en gemensam valplattform. Fokus ligger på hållbar tillväxt, beskattning av resenärer i kollektivtrafiken samt behovet av fler medarbetare och fler utbildningsplatser för yrken i branschen. Organisationerna arbetar för att fyra av tio motoriserade resor år 2030 ska vara kollektiva. Idag är det tre av tio.
Infrastrukturministern vill inte stänga dörren för Arlanda Express-modellen
Trots att statliga utredaren och flera remissinstanser riktar kritik mot förslagen på att fler infrastruktursatsningar ska finansieras på samma sätt som Arlandabanan vill inte Andreas Carlson stänga dörren helt.
Pengar saknas i Trafikverkets plan: ”Blir inte trovärdigt”
Ytterligare järnvägsspår pekas ut som centralt för att svara upp mot trafikökningen när Fehmarn Bält öppnar. Men medel saknas i planförslaget, och regionen köper inte Trafikverkets svar. ”Jag förstår verkligen inte hur de kan säga att ’det är lugnt’, för det är det inte”, säger regionrådet Anna Jähnke (M).
De banavgifter som tågtrafikföretagen betalar för att köra tåg i Sverige är inte får höga, snarare för låga. Men de avgifter som landsvägstrafiken och sjöfarten betalar skulle behöva höjas markant för att nå rättvisa konkurrensvillkor.
Banavgifterna speglar enbart Trafikverkets kostnader för ett ineffektivt underhåll av järnvägarna, inte det slitage som en krympande godstågstrafik orsakar. Det anser Green Cargo.
ERTMS remains fragmented in Europe, warns rail industry
The implementation of the European Rail Traffic Management System (ERTMS) continues to be uneven across the European Union, despite the objectives set for rail transport interoperability and digitization, according to UNIFE’s 2025 Annual Report. Läs artikeln på railwaypro.com
Inlandsbanan löste tågtrafiken i stormarna – vill se ökad finansiering
Uppdaterad 20 januari 2026Publicerad 20 januari 2026
Nu lyfts återigen röster för att Inlandsbanan ska upprustas för att klara mer och tyngre tågtrafik. Omledningar från stambanorna vid senaste tidens oväder är ett bevis för hur viktig Inlandsbanan är. Det menar Inlandsbanans vd, Otto Nilsson.