Banavgifter

Utsikt över norra bangården vid Stockholms centralstation

Kapacitetsförordningen är antagen

I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. Den nya förordningen innebär ett stort skifte för svensk järnväg – från dagens efterfrågestyrda tilldelning av tåglägen till en mer förplanerad och EU-samordnad modell. Det i sin tur ställer höga krav på tidigare och mer komplex planering, nya digitala arbetssätt och ökad samordning över gränserna. Samtidigt finns utmaningar kring balansen mellan nationella och internationella behov, risk för minskad flexibilitet (särskilt för godstrafik) och en betydande implementeringsbörda för både Trafikverket och operatörer. Det är nu det riktigt stora jobbet med kapacitetsförordningen påbörjas, ett arbete som måste genomföras i nära samarbete mellan alla aktörer som påverkas.

tåg vid station ovanifrån

Obalans i kostnadsansvar påverkar transportsystemets effektivitet

Alla trafikslag behövs för att Sverige ska fungera, men de ekonomiska styrmedlen behöver vara bättre samordnade. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen inte bara kvarstår, utan i vissa avseenden har ökat. Det riskerar att påverka transportvalen på ett sätt som minskar transportsystemets effektivitet.

tåg i kvällsdimma

Politiken överens: det behövs mer och bättre underhåll

I veckan närvarade Tågföretagen på Stora Infradagen där tidigare infrastrukturministrar, ekonomiska talespersoner och statsministern gav sin syn kring vikten av infrastruktur, varför det blivit som det blivit och vad som behövs i fortsättningen. Alla var – oavsett partifärg – rörande överens: det behövs mer underhåll, bättre upphandlingar och bättre underhåll samt långsiktighet. Statsministern sa i sin digitala intervju att infrastruktur är en av de tre viktigaste fundamenten för politiken. Det är mycket bra, men utmaningarna består och det är hög tid för handling!

14 november 2025

Bidrar nationell plan till Sveriges konkurrenskraft?

Förra veckan anordnade Stockholms Handelskammare ett mycket intressant seminarium kring den nationella infrastrukturplanen. Under seminariet konstaterades det att planen inte bidrar till Sveriges konkurrenskraft då man inte ser till näringslivets behov, särskilt när det kommer till godstransporter på järnvägen.

22 september 2025

En budget i avvaktan på den nationella planen

Idag presenterade regeringen sin sista budget för denna mandatperiod. Som tidigare aviserats blir det höjning av miljökompensationen, vilket är välkommet och välbehövligt för de godsoperatörer som drabbats hårt av den markant höjda banavgiften. Regeringen satsar även cirka 500 miljoner kronor på kompetensförsörjning och föreslår en utbyggnad av Yrkeshögskolan, YH, i syfte att möte arbetsmarknadens behov samt utökar antalet platser på YH. Brist på medel och platser föranledde Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH att bevilja färre ansökningar förra ansökningsperioden så detta besked är positivt för en långsiktig och hållbar kompetensförsörjning som möter arbetsmarknadens behov.

19 september 2025

Höjd miljökompensation för godsoperatörer

I veckan kom glädjande besked från regeringen om att höja miljökompensationen för godstågsoperatörer med 330 miljoner kronor till totalt 885 miljoner kronor per år mellan 2026 och 2030. Det är en välkommen ekonomisk avlastning då banavgifterna har ökat med över 600 procent under loppet av 15 år och med cirka 40 procent sedan årsskiftet.

5 september 2025

Ökade kostnader för ERTMS ombordsystem

Den 30 september kommer Trafikverket på regeringens uppdrag att lämna sitt förslag till hur ett stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas och i detta arbete har Tågföretagen haft god dialog med såväl Trafikverket som PA Consulting, som bistår Trafikverket. Som en del av uppdraget har PA Consulting tagit fram en rapport om kostnaderna för ombordsystemet, som återkopplades till bland annat Tågföretagen tidigare i veckan.

Dialog viktigt men dags för handling

Banavgifterna på järnvägen har ökat kraftigt, 600 procent på 15 år och cirka 40 procent sedan årsskiftet. Detta har försämrat konkurrenskraften för industrin, som är de stora transportköparna, och en av orsakerna till godstågsoperatörernas försämrade lönsamhet. Regeringen gav Trafikverket i uppdrag att se över nivåerna och beräkningsgrunderna för att stärka järnvägens konkurrenskraft och effektivitet. Rapporten presenterades i dagarna och berör dessvärre inte konkurrenskraften för godstransporter eller påverkan på Sveriges näringsliv. Trafikverket fokuserar strikt på beräkningar av banavgifter, utan analys av andra transportslag eller konsekvenserna av ökade avgifter, vilket hade varit önskvärt.

The proof is in the pudding

Lantbruks- och infrastrukturdepartementet arrangerade i veckan branschmöte järnväg, ett uppskattat initiativ. Bland en lång rad av teman riktades stor uppmärksamhet mot Trafikverkets regeringsuppdrag att se över beräkningsmodellerna för uttaget av banavgifter i Sverige. Preliminära slutsatser har nyligen presenterats och av det vi hittills sett tar inte utredningen tillräcklig hänsyn till konkurrenskraften för godstransporter på järnväg. Regeringen har återkommande hänvisat till att syftet med översynen är att använda järnvägen effektivare och att stärka järnvägens konkurrenskraft. Dock måste vi dessvärre konstatera: utredningen kommer inte bidra med konkreta verktyg för att minska riskerna med de ökande och betungande banavgifterna.

Från trängsel till tillväxt

Den gångna helgen deltog Tågföretagen under Omtag Svensk Järnvägs flagg i Socialdemokraternas partikongress. Det blev intensiva dagar med givande diskussioner, bland annat med LO:s ordförande Johan Lindholm, som talade gott om järnvägen och behovet av att återta såväl underhålls- som kapacitetsskulden. Vi påtalade vikten av att hitta gemensamma hållpunkter kring järnvägen och övrig infrastruktur tillsammans med näringslivet så att vi – med gemensamma tag – kan få en långsiktig planering på plats, oavsett politisk färg på regeringen.