Järnvägen, ryggraden i Europas beredskap
Idag deltog Tågföretagen på Försvarsdepartementet kring EU-kommissionens förslag om stärkt militär rörlighet, Military Mobility Package, som innebär ökade krav på järnvägsinfrastruktur, fordon samt samordning. Förslaget genererar även stora möjligheter genom investeringar i bärighet, interoperabilitet och motståndskraft. Det stärker inte bara beredskapen utan förbättrar även järnvägens funktioner i vardagen. Samtidigt är det avgörande att utforma satsningarna så att såväl den civila trafiken som näringslivets transporter värnas.
Förslaget tydliggör det som vi på Tågföretagen länge har sagt att – järnvägen är avgörande för både ett hållbart transportsystem och Europas säkerhet. Tunga transporter över långa avstånd kräver kapacitet, robusthet och tillförlitlighet, där järnvägen utgör en viktig pusselbit. Det kräver långsiktiga investeringar och tydlig samverkan mellan EU, staten och branschen så att järnvägen kan bära hela sitt samhällsuppdrag.
En modern järnväg är med andra ord inte ett särintresse. Den är en strategisk samhällsinvestering som kräver en tydlig målbild för järnvägen och dess funktion. Investeringar bör styras mot hela stråk och systemeffekt, inte spridas i små åtgärder med begränsad nytta. Läs mer om detta i Tågföretagens artikel på dn.se.
När vi på Tågföretagen och inom Omtag Svensk Järnväg talar om stråktänk är det främst huvudstråken i järnvägssystemet som vi talar om. I detta sammanhang är det viktigt att se transportsystemet som en helhet. Olika trafikslag fyller olika funktioner. Flyget är till exempel betydelsefullt för snabba långväga resor, medan järnvägen transporterar både människor och gods och har en särskild roll för kapacitetskrävande flöden, tillgänglighet och beredskap. Läs mer i artikel på webben.
Alla trafikslag behövs för att Sverige ska fungera. Däremot behöver de ekonomiska styrmedlen vara bättre samordnade. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen inte bara kvarstår, utan i vissa avseenden har ökat. I ett läge där järnvägen redan i stor utsträckning bär sina samhällsekonomiska kostnader samtidigt som kostnadsansvaret för tung lastbilstrafik utvecklas i motsatt riktning, riskerar obalanserna att leda till en överflyttning från järnväg till vägtransporter. Ett väl fungerande transportsystem förutsätter likvärdiga villkor, där transportvalen styrs av effektivitet och samhällsnytta snarare än av obalanser i skatter och avgifter. Läs mer om detta i artikel på webben.
Järnvägen är ryggraden i såväl Sveriges som Europas beredskap. Det är positivt att regeringen ökat anslagen till järnvägen men med anledning av de utmaningar som vi har – och som vi har framför oss – krävs mer än ökade anslag. Exempelvis innovation i underhållsarbetet genom moderniserade upphandlingar och regelverk. Omtag Svensk Järnväg presenterar därför ett fempunktsprogram för hur underhållet kan effektiviseras samt hur genomförandetakten kan öka på ett lanseringsseminarium den 21 april. Läs mer och anmäl dig här
Från och med januari 2026 redovisas KPI enligt den nya klassifikationen COICOP 2018, meddelar SCB. Eftersom KPI används i de flesta trafikavtal har Indexrådet därför publicerat en ny indexrekommendation. Läs mer
Drivmedelspriserna har ökat snabbt sedan konflikten i Mellanöstern eskalerat, något som påverkar kollektivtrafiken i hög grad. Indexrådet har publicerat en rekommendation kring hantering av indexfrågan. Läs mer
Rusta Malmbanan – gå från ord till handling
Vi har inte tid att dra saker i långbänk – Malmbanan borde varit upprustad sedan decennier tillbaka. Tågföretagen och LKAB anser att regeringen och ansvariga myndigheter nu behöver agera snabbt och beslutsamt. Det är dags att gå från ord till handling, skriver Linda Bjurholt, Logistikchef LKAB och Pierre Sandberg, Förbundsdirektör Tågföretagen.
”Sänk förmånsskatten på kollektivtrafikresor”
Alla färdmedel behövs – nu är det dags att göra villkoren rättvisa, anser debattörer från Svensk Kollektivtrafik, Tågföretagen och Sveriges Bussföretag.
Tågföretagen: Innovation avgör om järnvägen kan bära Sveriges tillväxt
Svensk järnväg är avgörande för landets konkurrenskraft – men moderniseringen går för långsamt. Samtidigt växer kraven från både näringsliv, resenärer och totalförsvar på ett system som är robust, tillförlitligt och kapacitetsstarkt. – Innovation är avgörande för en modern järnväg. Här måste vi bli bättre, säger Pierre Sandberg, förbundsdirektör vid Tågföretagen.
Utbildningen pausades när lokförarbristen försvann
Efter coronapandemin startade SJ en lokförarutbildning för att avhjälpa lokförarbristen. Nu har utbildningen pausats. … Enligt de prognoser som gjorts för branschen som helhet behövs normalt 300–400 nya lokförare per år. I vår kommer en uppdaterad prognos, enligt Elvira Sofic, ansvarig för kompetensförsörjning på arbetsgivarorganisationen Tågföretagen. – Tittar vi på lite längre sikt, tre till fem år, så ser vi fortfarande ett stort behov av lokförare, säger hon.
Vi gjorde oss fria från kolet, varför går vi tillbaka?
I maj i år är det hundra år sedan Västra stambanan elektrifierades. Det säger något om hur transportsystem formas. Malmbanan mellan Kiruna och Riksgränsen hade då redan varit elektrifierad i ett decennium. Erfarenheterna visade att det gick att driva tunga transporter med inhemsk el i stället för importerade bränslen.
Branschföreträdare: Ta chansen, avskaffa förmånsskatt på kollektivresor
Kommer regeringen att ta chansen att i vårändringsbudgeten slopa förmånsskatten på kollektivresor? Det frågar företrädare för tre branschorga-nisationer i en debattartikel i Dagens Samhälle. ”Regeringen talar om neutralitet mellan transportslagen, men beskattar i praktiken olika färdmedel mycket olika. Förmånsskatten är ett tydligt exempel, skriver Johan Wadman, vd för Svensk Kollektivtrafik, Anna Grönlund, branschchef vid Sveriges Bussföretag och Pierre Sandberg, förbundsdirektör vid Tågoperatörerna i artikeln.
Rapport pekar ut tapp i Trafikverkets effektivitet
Sverige lägger alltmer pengar på infrastrukturen, men får ändå inte ut mer väg och järnväg. I en ny rapport visar Stockholms Handelskammare att den svenska infrastrukturmodellen blivit allt mindre effektiv. Kostnaderna stiger, projekten drar ut på tiden och Trafikverket har vuxit kraftigt utan att leverera mer infrastruktur.
Fungerande transporter i norr är avgörande för Sveriges totalförsvar
Tillgänglighet är inte en regional fråga, utan en grundläggande förutsättning för att landet ska fungera såväl i fred som i kris. Det skriver tre regionpolitiker från Norrbotten.
Expertens svar på kritiken mot trafikavtalen: Kan säkert vara tydligare
Den statliga miljardtillskottet för att öka tillgängligheten över regioner bör utvärderas av regeringen och tydligare motiveras och följas upp av Trafikverket, menar Riksrevisionen. Men mycket av det som efterfrågas gör redan i dag, svarar myndighetsexpert.
Nya lok och vagnar till nattågen
Trafikverket köper tio lok och 91 vagnar för nattågen mellan Stockholm och Övre Norrland av Siemens och Talgo. Prislappen landar på 5,5 miljarder kronor. Tågen ska sättas i trafik 2030. Men utformningen av vagnarna får hård kritik.