Persontrafik

I veckan meddelades att upphandlingen av pendeltågen i Stockholm avbryts eftersom endast en aktör valde att lägga anbud till Trafikförvaltningen i Region Stockholm. Detta bland annat till följd av att SJ valde att inte lägga ett anbud i december efter grundlig analys av upphandlingsunderlaget, som i praktiken innebär att operatören ska hantera i stort sett alla risker och följaktligen de kostnader som dessa medför.

Regeringens infrastrukturproposition klubbades som bekant i riksdagen den 11 december 2024. Det är med spänning vi inväntar de efterföljande direktiven från regeringen till Trafikverket att ta fram en nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 – ett regeringsbeslut väntas inom kort. Det skulle innebära att Trafikverket kan antas bli klara med sitt planförslag i slutet av våren, som följs av en remissrunda under hösten 2025.

Så klubbade riksdagen enligt fastställd tidplan igenom regeringens infrastrukturproposition med en total ram på 1171 miljarder kronor. Att möjligheterna till alternativ finansiering öppnas upp bidrar också till att fler projekt kan realiseras. Att regeringen faktiskt satsar på ERMTS till år 2042 samt utreder ombordfinansieringen är mycket bra, särskilt då fordonen – enligt nuvarande tidplan – behöver vara utrustade till år 2030.  Det blev en intressant debatt i riksdagen. Läs mer i en separat artikel.

Ett ökat nyttjande av kollektivtrafiken ökar produktiviteten, sysselsättningen och tillväxten samt bidrar till att alla ska kunna resa hållbart. Tågföretagen har tillsammans med Sveriges Bussföretag och Svensk Kollektivtrafik mot denna bakgrund satt som branschmål att fyra av tio motoriserade resor ska ske med kollektivtrafiken till år 2030. Hur detta kan uppnås diskuterades i torsdags på ett frukostseminarium i Näringslivets Hus.

Tågtrafiken har gjort en fantastisk resa sedan avregleringen för tjugotalet år sedan. Men hur tar vi steget vidare och blir än bättre, särskilt kring affärsmodeller vid trafikupphandling? Den frågan diskuterades i en paneldebatt på Järnvägsdagen med Linus Eriksson, vd för Öresundsbron, som moderator och Jarl Samuelsson, vd Öresundståg; Pierre Sandberg, förbundsdirektör Tågföretagen; Johan Wadman, vd Svensk Kollektivtrafik och Johan Oscarsson, vd VR Sverige.

I veckan blev det klart att längre och tyngre godståg kommer att kunna framföras i högre hastigheter på svenska spår. Detta efter åratal av påtryckningar från Tågföretagen om att införa nya bromsprocenttabeller, som reglerar hur fort tåg får framföras utifrån dess bromsförmåga och signalsystem. Med denna reglering kommer hastighetsskillnaden mellan persontåg och godståg minska, vilket ökar kapaciteten på de aktuella banorna – banorna – Södra stambanan och Västkustbanan – och innebär att godstågen slipper stå ställas på sidospår för förbigångar, som kan sinka dem och ökar energiförbrukningen. Bromsprocenttabellerna kommer också vara anpassade till ERTMS. Pelle Andersson på Green Cargo som drivit på för detta sedan mer än 20 år konstaterar kort att ”det tog lite tid, men är väl värt att fira”. Läs mer om detta i den utmärkta artikeln på jarnvagar.nu.

Den 20 november var det äntligen dags för branschen att träffas igen under rubriken Järnvägsdagen. Dagen var även denna gång slutsåld och det var inte bara publiken som såg fram emot att träffas – samverkan och samarbete var ett genomgående tema från scenen under dagen. Att få järnvägssystemet att rulla på bästa sätt klarar ingen aktör av ensam och då behöver alla aktörer i branschen samverka.