Persontrafik

Regeringsbildningen går fortsatt trögt. Någon av de röda linjer som målats upp kommer sannolikt att behöva överges innan en ny infrastrukturminister kan tillträda. Alternativet är nyval, och få partier verkar önska en sådan utveckling.

Sverige behöver en starkare järnväg. Både för klimatomställningen och för att knyta ihop landet och fortsätta stärka vår tillväxt. Därför är det välkommet att godstrafikens konkurrenskraft uppmärksammas och att sänkta banavgifter diskuteras. Men det är avgörande hur detta görs. Det skriver Tågföretagen och Svensk kollektivtrafik i en debattartikel i Dagens industri den 7 september.

Många av de frågor som dominerar den politiska debatten inför valet har en direkt koppling till järnvägen. Det handlar om hur Sverige ska stärka sin konkurrenskraft, öka tillväxten, möta klimatomställningen, förbättra beredskapen och skapa förutsättningar för människor och företag att verka i hela landet. Järnvägen är inte svaret på alla dessa utmaningar, men den är en viktig del av lösningen.

När Almedalsveckan samlar politik, näringsliv och samhällsaktörer finns Tågföretagen på plats för att bidra till samtalet om Sveriges framtid. I fokus för oss står såklart järnvägen – som en bärande del av ett transportsystem som ska klara flera uppgifter samtidigt. Bland annat att stärka tillväxten och bidra till ett robust samhälle.

Vi närmar oss en valrörelse i Sverige och i veckan publicerades SCB:s efterlängtade ​Partisympatiundersökning (PSU)​. Det kommer onekligen att bli en mycket spännande valrörelse att följa efter sommaren.

Tågföretagen välkomnar ​regeringens uppdrag till Trafikverket ​att stärka produktiviteten i drift, underhåll och upphandling. Uppdraget är ett steg i rätt riktning till att förbättra punktlighet, kapacitet och förtroende genom bättre data, tydligare krav och en starkare beställarroll. Samtidigt måste upphandlingar i praktiken styra mot en mer robust och tillgänglig järnväg och kombineras med långsiktiga incitament för innovation och effektiv produktion, inte bara lägre kostnader. Bristande investeringar i järnvägen slår direkt mot Sveriges tillväxt och det handlar lika mycket om hur resurserna används som hur mycket som satsas.

I veckan antog Europarlamentet formellt kapacitetsförordningen. Det är ett viktigt steg mot en bättre europeiskt samordnad planering av järnvägskapacitet. Den nya förordningen innebär ett stort skifte för svensk järnväg – från dagens efterfrågestyrda tilldelning av tåglägen till en mer förplanerad och EU-samordnad modell. Det i sin tur ställer höga krav på tidigare och mer komplex planering, nya digitala arbetssätt och ökad samordning över gränserna. Samtidigt finns utmaningar kring balansen mellan nationella och internationella behov, risk för minskad flexibilitet (särskilt för godstrafik) och en betydande implementeringsbörda för både Trafikverket och operatörer. Det är nu det riktigt stora jobbet med kapacitetsförordningen påbörjas, ett arbete som måste genomföras i nära samarbete mellan alla aktörer som påverkas.