Samhällsekonomiska kalkyler måste spegla Sveriges framtida behov
Hur vi planerar och prioriterar investeringar i infrastrukturen påverkar Sveriges möjligheter till tillväxt, investeringar och stärkt konkurrenskraft. Därför är det avgörande att de samhällsekonomiska kalkyler som ligger till grund för besluten ger en så heltäckande bild som möjligt.
I veckan gav regeringen Trafikverket i uppdrag att stärka de samhällsekonomiska analyserna och beslutsunderlagen för transportinfrastrukturen, bland annat när det gäller metoder, prognoser och transparens. Tågföretagen välkomnar uppdraget.
Men diskussionen behöver handla om mer än modeller och kalkyler. Den behöver också handla om vilken infrastruktur Sverige behöver för att möta framtidens behov.
Tågföretagen har länge pekat på behovet av att utveckla den starka prognosorienteringen i dagens infrastrukturplanering. När historisk utveckling får stor betydelse för bedömningen av framtida behov finns en risk att planeringen underskattar en utveckling där transportefterfrågan, industrins investeringar eller samhällets behov förändras snabbare än väntat.
Järnvägsinfrastruktur har en livslängd på många decennier. Därför behöver planeringen både utgå från prognoser och ta höjd för politiska mål, näringslivets utveckling och olika möjliga framtidsscenarier. Trafikverket lyfter också behovet av beredskap för förändrade förutsättningar i transportsystemet.
Det handlar ytterst om perspektivet. Vi behöver fråga oss vilken infrastruktur som krävs för att nå Sveriges långsiktiga mål, snarare än att enbart utgå från vilken trafik som förväntas på en viss bana.
Samma perspektiv behövs i de samhällsekonomiska kalkylerna. De är centrala för att jämföra investeringar och använda statens resurser effektivt. Samtidigt är flera strategiskt viktiga effekter svåra att värdera fullt ut, exempelvis långsiktiga effekter på näringslivets konkurrenskraft, produktivitet, robusthet och regional utveckling. EU kommissionen lyfter transportsystemets betydelse för bland annat konkurrenskraft, fungerande leveranskedjor och motståndskraft.
Många av de järnvägsinvesteringar som format dagens Sverige byggdes med ett långsiktigt perspektiv och skapade nya möjligheter för människor och företag. Det väcker frågan om hur motsvarande systemskapande investeringar skulle värderas i dagens planeringssystem.
Det är också ett perspektiv som Tågföretagen har lyft i arbetet med rapporten Industribroms eller industrilyft?.
Frågan har blivit ännu viktigare när järnvägens roll breddats. Brister i kapacitet och tillförlitlighet påverkar industrins transporter, människors möjligheter att pendla och företagens förutsättningar att investera och växa. Järnvägen har också betydelse för försörjningsberedskap och totalförsvarets transportbehov, vilket Trafikverket uppmärksammar i sina analyser av godstrafiken.
Regeringens uppdrag till Trafikverket är därför ett viktigt steg. Men Sverige behöver också en tydligare långsiktig målbild för vilken infrastruktur som krävs för att möta framtidens behov.
Vi behöver förstå den framtid som prognoserna pekar mot. Men infrastrukturpolitiken behöver också ange vilken framtid Sverige vill skapa och vilka investeringar som krävs för att nå dit.