Vinterproblem med bromsblock riskerar att minska järnvägens kapacitet
En ny rapport från Transportstyrelsen visar att godkända kompositbromsblock inte alltid fungerar som avsett under nordiska vinterförhållanden. Resultaten väcker frågor om både trafiksäkerhet och kapacitet, då försämrad bromsförmåga kan få konsekvenser långt utanför det enskilda godståget.
Tester som genomförts under vinterförhållanden med temperaturer, bromskrafter och fordonskonfigurationer som speglar nordisk trafik visar att bromssträckorna i vissa fall kan bli betydligt längre än de värden som ligger till grund för dagens europeiska godkännandeprocess. Problemen uppstår framför allt när is eller snö bildas mellan bromsblock och hjul.
Rapporten bekräftar erfarenheter som svenska godstågsoperatörer länge har lyft fram. Trots att bromsblocken uppfyller gällande europeiska krav kan vinterförhållanden leda till kraftigt försämrad bromsverkan innan full friktion uppnås.
För att järnvägsföretagen ska kunna upprätthålla en säker trafik behöver de ta fram särskilda vinterrutiner, ha fler bromskontroller och en ökad operativ övervakning.
När bromsförmågan blir mindre förutsägbar ökar behovet av säkerhetsmarginaler och operativa anpassningar sträcker sig konsekvenserna längre än till enskilda operatörer. I ett järnvägssystem som redan brottas med kapacitetsbrist riskerar detta att leda till lägre punktlighet, sämre återställningsförmåga vid störningar och minskad kapacitet på hela nätet.
Rapportens viktigaste slutsats är att dagens europeiska testmetoder inte fullt ut speglar verkliga nordiska vinterförhållanden. Transportstyrelsen lyfter därför behovet av att utveckla standarderna så att testerna bättre tar hänsyn till bland annat isbildning, lägre temperaturer och de driftsförhållanden som råder i Norge, Sverige och Finland.
Sverige bör därför, genom regeringen, Transportstyrelsen, Trafikverket och järnvägssektorns aktörer, driva frågan inom EU, Europeiska unionens järnvägsbyrå (ERA) och relevanta standardiseringsorgan för att säkerställa att framtida krav och testmetoder bygger på verkliga driftförhållanden.
Mot bakgrund av rapportens resultat bör regeringen, Transportstyrelsen och Trafikverket samtidigt verka för att det svenska undantaget för gjutjärnsbromsblock kan förlängas även efter 2032.
Frågan är inte enbart teknisk utan också strategisk för järnvägens kapacitet och konkurrenskraft. Att avveckla undantaget innan det finns EU-godkända lösningar som visat tillförlitlig funktion under nordiska vinterförhållanden riskerar att försämra säkerheten, driftsäkerheten och kapaciteten på järnvägen.
Rapporten illustrerar en mer grundläggande utmaning för det europeiska järnvägssystemet. När komponenter certifieras utifrån testmetoder som inte fullt ut speglar de förhållanden där de ska användas riskerar skillnaden mellan regelverk och verklig drift att öka.
Det kan leda till att produkter som uppfyller formella krav ändå kräver omfattande operativa åtgärder för att fungera tillförlitligt i trafik.
Transportstyrelsens resultat visar att erfarenheter från nordiska vinterförhållanden måste få större genomslag i europeiska standarder och certifieringskrav. Annars riskerar regelverket att fortsätta godkänna lösningar som fungerar på papperet men inte fullt ut i verklig drift.