Bromsblocken måste klara nordisk vinter
Valet är över och vi är inne i en tid av intensivt politiskt förhandlande för att kunna bilda en ny regering. För oss på Tågföretagen är de flesta kanaler in till beslutsfattarna för närvarande stängda. Vi har en övergångsregering. Infrastrukturminister Andreas Carlsson sitter kvar, men förväntas under denna period agera mer reaktivt än att peka ut riktningen för framtida beslut om svensk järnväg. Den 29 september öppnar riksdagen. Vi lär inte få höra någon regeringsförklaring där statsrådens namn läses upp. Utskottens ledamöter kommer däremot att väljas inom kort. Vi vet alltså snart vem som blir ny ordförande i trafikutskottet.
Vi på Tågföretagen får därför avvakta och förbereda oss väl inför den nya mandatperioden. Vi har en stark agenda med många bra förslag som vi kommer att driva när vi vet vilka som ska regera och vilka som kommer att utgöra opposition.
Samtidigt som regeringsförhandlingarna pågår fortsätter arbetet med frågor som är avgörande för järnvägens framtid. I veckan presenterades Transportstyrelsen en rapport om bromsblockens funktion i nordiskt vinterklimat. Rapporten visar att de europeiska testmetoder som används i dag inte fullt ut speglar svenska och finska vinterförhållanden. Det kan låta som en teknisk detalj, men konsekvenserna kan påverka hela järnvägssystemet.
Om bromsarna fungerar sämre eller mer oförutsägbart i vinterväder kan tågen behöva större säkerhetsmarginaler. Det innebär att färre tåg får plats på spåren, vilket kan leda till sämre punktlighet och minskad kapacitet för både person- och godstrafik.
Sverige bör verka för att framtida europeiska regler bättre tar hänsyn till nordiska förhållanden. Samtidigt behöver möjligheten att förlänga undantaget för gjutjärnsbromsblock efter 2032 säkras, till dess att det finns beprövade alternativ som fungerar tillförlitligt även under svenska vintrar. I grunden handlar det om säkerhet, kapacitet och järnvägens konkurrenskraft.
Under hösten är Tågföretagen med och arrangerar Persontrafikmässan, som äger rum den 20–22 oktober på Stockholmsmässan, samt Järnvägsdagen, den 25 november 2026 på Sergel Hub i Stockholm.
Färre tvister med tidig dialog
Med tidigare och tätare samarbete med tågtrafikföretagen har Trafikverket lyckats arbeta fram tågplanen som gäller från 13 december i år och ett år framåt, T27. Tvisterna har blivit betydligt färre än under tidigare år.
Lägre kostnader med AI
Artificiell Intelligens (AI) kan möjliggöra årliga kostnadsbesparingar på 35-80 miljarder dollar och intäktsökningar på 20-50 miljarder dollar inom järnvägen globalt.
AI flyttar in på järnvägen – från underhåll till trafikstyrning
Artificiell intelligens och robotik har fått en central roll på InnoTrans 2026 i Berlin. Tekniken används inte längre bara i försöksprojekt utan integreras nu i järnvägens drift, underhåll och infrastruktur. Samtidigt samlar mässan programmerare från hela världen för att lösa konkreta problem inom järnvägssektorn.
Efter 36 år i dvala väcks nedlagd järnväg till liv
Efter mer än tre decennier utan reguljär trafik tar Trafikverket nästa steg mot att återuppliva järnvägen mellan Jörn och Arvidsjaur. Nu byggs två provsträckor som ska visa vägen för en möjlig upprustning av hela banan. – Banvallen håller en förvånansvärt bra kvalitet, vilket gör att slipers och räls kan läggas direkt på den, berättar Benni Wingerli på Trafikverket.
Bortglömd järnväg åter öppnad
Den förbisedda Meråkerbanan mellan norska kusten och Storlien har äntligen rustats upp och elektrifierats. Kommer det leda till ökad godstrafik på sträckan?
Tågab går emot planerna – vill ha tåg genom stan
Nobelbanan bör byggas. Så långt är Tågab överens med Oslo-Stockholm 2.55, men om sträckningen råder delade meningar.– Vi tycker inte att de har lyssnat på oss, säger Lars Yngström och Daniel Johansson på Tågab.