Hoppa till innehåll
Sök
timmer på godståg

Från kända problem till faktisk motståndskraft

Veckans rapport från Statens haverikommission om urspårningarna efter skyfallen i Västernorrland 2025 väcker frågor som sträcker sig längre än den enskilda händelsen. ​Läs vår artikel om hur nödvändiga åtgärder inte vidtogs i tid​, trots tillgänglig information om väder, risker och förutsättningar. Liknande brister uppmärksammades dessutom redan efter urspårningen utanför Iggesund 2023.

Det säger något om en större utmaning för svensk järnväg. Vi har länge talat om en anläggning med eftersatt underhåll, begränsad kapacitet och små marginaler när något går fel. Extremväder förstärker denna sårbarhet, även om vädret i sig inte är grundorsaken. När en länk i systemet försvinner påverkas snabbt trafik långt utanför det drabbade området, med konsekvenser för resenärer, godsflöden och företag som är beroende av fungerande transporter.

Samtidigt fortsätter företag att investera i järnvägens möjligheter. Logistikföretaget Axess Logistics har köpt ett hundratal nya järnvägsvagnar för att flytta biltransporter från väg till järnväg. Transporterna mellan Malmö och Rosersberg beräknas därmed minska koldioxidutsläppen med cirka 2 000 ton per år, motsvarande 74 procent jämfört med lastbilstransporter. Satsningen visar järnvägens styrka på längre transportavstånd och hur trafikslagen kan komplettera varandra, med tåg för de långa sträckorna och lastbil för den lokala distributionen.

Omställningen innebär samtidigt att ett femtiotal lastbilschaufförer varslas. Det är kännbart för de berörda, även om bristen på yrkesförare inom åkerinäringen bör innebära relativt goda möjligheter att hitta nya arbeten. Exemplet visar att en mer effektiv arbetsfördelning mellan trafikslagen kan ge både lägre utsläpp och ett bättre resursutnyttjande. Men det visar också vad som krävs av järnvägssystemet när fler företag väljer att lägga sina transporter på spår. Investeringar i nya transportlösningar förutsätter en anläggning som är tillgänglig, förutsägbar och tillräckligt robust. För att förebygga störningar krävs därför bättre och mer aktuell kunskap om anläggningens faktiska tillstånd, så att risker kan upptäckas och åtgärdas innan de får konsekvenser för trafiken.

Diskussionen om robusthet behöver därför handla om mer än klimatanpassning. Det handlar om underhåll och investeringar, men också om redundans, omledningsmöjligheter och förmågan att använda den information som finns innan en störning utvecklas till en kris. Ett robust järnvägssystem måste fungera både i vardagen och när förutsättningarna snabbt förändras.

Det perspektivet är också relevant i den bredare diskussion som branschen nu för om järnvägens framtid. ​I Dagens industri skriver vi​ i veckan om behovet av politiskt agerande, och den 25 november fortsätter samtalet på ​Järnvägsdagen 2026​. Där möts politik, myndigheter och bransch för att diskutera bland annat kapacitet, industrins transporter, totalförsvar och vilken järnväg Sverige faktiskt behöver de kommande åren. Glöm inte att säkra din biljett till den 25 november!

Haverikommissionens rapport är på så sätt inte bara en tillbakablick på vad som gick fel i Västernorrland. Den är också ett aktuellt exempel på varför Sverige behöver gå från att hantera järnvägens sårbarheter när de får konsekvenser till att upptäcka och åtgärda dem innan de påverkar trafiken.

Medielänkar vecka 45

Järnvägen går inte som på räls – politikerna måste agera

Sverige behöver inte ännu en mandatperiod som avslutas med en längre lista över nya projekt några månader före ett val. Nu krävs ett skifte i synsätt: från projektlista till strategi, från objekt till funktion, från partipolitik till långsiktighet och bred samsyn, skriver ledande företrädare från tågbranschen. 

Gör kompetens till nästa stora reformprojekt

Sverige behöver inte bara utbilda fler. Vi måste också säkerställa att människor får rätt kompetens i rätt tid och att företagen kan växa med den kompetens de behöver, skriver Almega utbildningsföretagen. 

Förslaget: Låt järnvägen fungera som ett batteri

Elektrifierad järnväg kan fungera som ett batteri för elsystemet. Tågen kan konsumera mer el vid acceleration och låta el gå tillbaka till elnätet vid inbromsningar. En forskargrupp bedömer att potentialen redan i dag är 190 GW globalt.