ERTMS, signalsystem

Den 30 september kommer Trafikverket på regeringens uppdrag att lämna sitt förslag till hur ett stödsystem för investering i ombordutrustning för ERTMS bör utformas och i detta arbete har Tågföretagen haft god dialog med såväl Trafikverket som PA Consulting, som bistår Trafikverket. Som en del av uppdraget har PA Consulting tagit fram en rapport om kostnaderna för ombordsystemet, som återkopplades till bland annat Tågföretagen tidigare i veckan.

Dagens sätt att styra järnvägstrafiken skapades till stor del under 1960- och 1970-talen genom att den manuella trafikledningen – ytterst manifesterad genom stinsen – ersattes av trafikledningscentraler och ljussignaler. Under 1980-talet kompletterades ljussignalerna med ATC-systemet – som också hade en omborddel i loken – för att kunna öka hastigheterna och skydda trafiken från mänskliga misstag. För sin tid var det en ovanligt modern anläggning.

I veckan höll Tågföretagen årsmöte, med statssekreterare Johan Davidson från Infrastrukturdepartementet som inbjuden huvudtalare. Ett mycket uppskattat besök med öppen och bra dialog. Statssekreteraren tog bland annat upp underhållet och vikten av bättre och innovativa upphandlingar i syfte att påskynda och effektivisera underhållsarbetet. I sammanhanget noterar vi Innovationsföretagens färska rapport med tio råd om hur detta kan förfinas ytterligare.

Regeringen har idag gett Trafikverket i uppdrag att utforma ett statligt stöd till investeringar i ERTMS-ombordutrustning. ”Ett efterlängtat besked och något som Tågföretagen har arbetat för i nästan 20 år”, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef, Tågföretagen.

I veckan presenterade regeringen beslut om byggstarter för infrastrukturprojekt inom ramen för den innevarande nationella planen 2022-2033. Nyheter var främst att byggstart för Norrbotniabanan och projekt på Malmbanan tidigarelades. Det faktum att regeringen valde att ha tre tunga ministrar på plats för att redogöra beslut om byggstarter talar för att infrastrukturfrågan är viktig för regeringen och det är bra. Det är också intressant att infrastrukturminister Andreas Carlson poängterade att anledningen att just investeringarna i Malmbanan påskyndas är på grund av problemen som exempelvis LKAB har haft – förluster på 100 miljoner kronor per dag och därtill viss BNP-påverkan – när järnvägstransporterna inte fungerade. Det är just detta som Tågföretagen och Omtag Svensk Järnväg har lyft fram i rapporter under 2024 – järnvägens betydelse för industrin och svensk konkurrenskraft – och det är bra att även regeringen belyser detta.

I veckan blev det klart att längre och tyngre godståg kommer att kunna framföras i högre hastigheter på svenska spår. Detta efter åratal av påtryckningar från Tågföretagen om att införa nya bromsprocenttabeller, som reglerar hur fort tåg får framföras utifrån dess bromsförmåga och signalsystem. Med denna reglering kommer hastighetsskillnaden mellan persontåg och godståg minska, vilket ökar kapaciteten på de aktuella banorna – banorna – Södra stambanan och Västkustbanan – och innebär att godstågen slipper stå ställas på sidospår för förbigångar, som kan sinka dem och ökar energiförbrukningen. Bromsprocenttabellerna kommer också vara anpassade till ERTMS. Pelle Andersson på Green Cargo som drivit på för detta sedan mer än 20 år konstaterar kort att ”det tog lite tid, men är väl värt att fira”. Läs mer om detta i den utmärkta artikeln på jarnvagar.nu.

Nästa vecka är det två stora begivenheter – dels Järnvägsdagen, dels Trafikverkets ERTMS-branschdag. Efter presentationen av regeringens infrastrukturproposition i oktober 2024 är slutdagen för utrullningen av ERTMS numera satt till 2042, vilket innebär att utrullningstakten snabbas på jämfört med innevarande planering. Riksdagen väntas ta beslut om infrastrukturpropositionen den 11 december och i anslutning till detta kommer Trafikverket att få direktiv för framtagande av nationell plan 2024-2037.