Forskning och innovation

I transportsektorn finns ett mantra som innebär att trafikslagen inte ska ställas emot varandra. En nyanserad version av tankarna bakom är nog att vi kan finslipa fördelningen mellan trafikslagen men inte får straffa ut något av dem. Exempelvis kombitransporter tar till vara både godstågets och lastbilens fördelar. Utvecklingen av intermodala transporter (eller kombitransporter) har debatterats i transportsektorn på senare tid, läs exempelvis om idén att upphandla tågpendlar i södra Sverige.

I tisdags vid midnatt öppnade trafiken på Södra stambanan igen efter branden i Hässleholm. Därmed blev avstängningen mindre än en vecka mot prognosticerade cirka tio dagar. Trafikverket och entreprenörerna som har jobbat intensivt för att återställa anläggningen förtjänar en eloge. Personalen jobbade treskift med 30 personer i taget, en sällan skådad akutinsats. Det är glädjande att se att branschen kan kraftsamla på detta sätt i pressade lägen.

Inlandsbanans seminarium ”Så skapar vi en fossilfri godskorridor – utan kontaktledning” samlade företrädare för industri, politik, forskning, transport och energi för att diskutera erfarenheter, behov och förutsättningar för att skapa av en fossilfri godstransport utan kontaktledning …

Som framgick av förra veckans nyhetsbrev duggar rapporterna och debattartiklarna tätt för närvarande. Allt ska tydligen hända före Almedalen – därefter är det definitivt semestertider i Sverige. Även Tågoperatörerna har synts i debatten de sista dagarna. Först ut var ett inlägg om värdering av CO2 kopplat till styrande ramverk för transporter och klimatsmart infrastruktur. Vi upplever att debatten och forskningen nu definitivt och slutligt styr mot att värderingen av CO2 – i form av höjd beskattning eller åtminstone höjt skuggvärde – blir kritisk i framtiden för att styra samhälle och näringsliv i rätt riktning. I Tyskland pågår för närvarande en intensiv debatt om införande av en klimatskatt. Det senaste fenomenet är videobloggaren Rezo som med tyskfrispråkig och faktaorienterad utläggning skakar om de statsbärande partiernas tvekan inför att fånga upp bland annat klimatfrågan. Retoriken återkommer inför det finska EU-ordförandeskapet i EU, som inleds den 1 juli 2019, där klimatutmaningen har högsta prioritet. Känn på statsminister Antti Rinnes uttalande till Finlands riksdag: ”Ja, men”-politikens tid är förbi när det gäller att bekämpa klimatförändringen. Läs mer om det finska ordförandeskapets prioriteringar här.

Samhällsekonomiska analyser måste genomföras med skugg- eller kalkylvärden som speglar de faktiska riskerna. Moderniserade samhällsekonomiska modeller får sedan utvisa vilka infrastrukturprojekt och styrmedel som är rätt väg framåt, skriver Gustaf Engstrand från Tågoperatörerna i en …