Ny kommission och balans i EU:s regel­utveckling

Så fick vi då den 1 december en ny EU-kommission under ledning av tyska Ursula von der Leyen. Den nya EU-kommissionen tillträder i en tid som kännetecknas av många stora omvärldsutmaningar, där klimatomställningen står i centrum. Knappt en tredjedel av den förra kommissionen har fått vara kvar och nitton nya tillträder. Den nya kommissionen har åtta vice ordförande varav tre har titeln verkställande vice ordförande. Dessa är Frans Timmermans för den gröna omställningen, Margrethe Vestager för digitalisering och konkurrensfrågor och Valdis Dombrovskis för ekonomiska frågor. Transportkommissionären heter Adina-Ioana Vălean och är en erfaren europaparlamentariker från Rumänien. Tills nyligen var hon ordförande i utskottet för energi och industri.

Vi kommer under de närmaste månaderna att noga följa politikutvecklingen under den nya EU-kommissionen och inte minst innehållet i den omtalade gröna given – Green Deal – som blir ett styrande dokument. Det är uppenbart att Green Deal kommer att ställa upp synnerligen ambitiösa mål för industrin och Europas transporter. Som en förebild finns exempelvis Sveriges mål med en 70-procentig minskning av växthusgasutsläpp från transporter till 2030. Men vi kan också förvänta oss skarpare delmål under de mer generella målen för utsläppsminskningar.

Hälften av regelbördan som berör svenska företag kommer från EU. Det är därför viktigt att Sverige intar en strategisk roll inom politik- och regelutvecklingen, i stort som smått. Annars riskerar vi att tappa i konkurrenskraft. Ofta handlar det om att våra departement måste ges tillräckliga resurser att strategiskt styra den svenska positionen inom olika regelområden. Näringslivets Regelnämnd har nyligen riktat ljuset mot riskerna med överimplementering av EU-direktiv. Tågföretagen och Transportföretagen har gemensamt bidragit med exemplet att definitionen av järnvägsinfrastruktur blivit alltför omfattande i den svenska implementeringen. Cynikern kan naturligtvis spekulera i om följdeffekter, såsom en landsomfattande utrullning av signalsystemet ERTMS, kunde ha hanterats smartare om vi avstått från att låta hela infrastrukturen falla under samma krav som TEN-T-nätverket. För TEN-T-nätverket krävs nämligen en fullskalig utrullning av ERTMS till 2030. Var och en får uppdraget att lägga ihop ett och ett här!

Strategiska misstag – ofta till följd av alltför yrvaket engagemang i lagstiftningsprocesser – har begåtts från svensk sida på en lång rad områden. Vår rekommendation idag är därför att ta EU-medlemskapet på största allvar. För det krävs en betydligt mer proaktiv hållning från Sverige. Ofta handlar det om att våra departement och myndigheter måste ges tillräckliga resurser att, understödda av näringslivet, strategiskt styra den svenska positionen inom olika regelområden som påverkar vår konkurrenskraft.

Vi vill också passa på att tipsa om broschyren ”Tillsammans blir vi bättre: tips, råd och information till dig som jobbar operativt med järnvägstrafik” som branschen har tagit fram tillsammans med Trafikverket. Du kan ladda ner den här.