Hoppa till innehåll
Panel seminariet om underhållsskulden på väg och järnvägar

Hur påverkar underhållsskulden på våra svenska vägar och järnvägar näringslivet?

Att underhållsskulden i Sverige är påtaglig och att den konstant växer är ingen hemlighet. Efter decennier av eftersatt underhåll av både väg och järnväg, kommer underhållsskulden i år att uppgå till 77,5 miljarder kronor. I nationell plan för transportinfrastruktur avsätts drygt en miljard kronor till underhållet. Givet denna allokering beräknar konsultfirman Ramboll att underhållsskulden därmed kommer öka till över 110 miljarder kronor fram till slutet av 2033.

I rapporten lyfter man att underhållet prioriterats bort till förmån för nya investeringar och att det eftersatta underhållet på väg och järnväg leder till sämre kapacitet, trafiksäkerhet och tillgänglighet. Samtidigt blir skador, förseningar och framkomlighetsbegränsningar allt fler. Detta har direkt effekt på näringslivet, medborgarna och samhället i stort. I rapporten framgår det även att regioner, handelskamrar och framför allt företag kontinuerligt behöver anpassa sig till försämrade vägar och järnvägar. Transportsystemets totala leveransförmåga blir en begränsande faktor för industri- och näringslivsutvecklingen. Enligt Svenskt Näringsliv anser 28% av de företag som har deltagit i utredningen som ligger till grund för rapporten, att bristande infrastruktur är ett hinder för företagens utveckling.

Efter rapportpresentationen fick företag och politiker delta i paneldiskussioner. Från våra led deltog Stephan Ray från Green Cargo, från åkerierna Malin Öhrlund, Öhrlunds Åkeri och från näringslivet Malin Fredriksson, SSAB. En enig panel kunde konstatera att underhållsskulden behöver hanteras skyndsamt, men också att kapaciteten behöver stärkas för att möta företagens behov, i synnerhet på järnvägen.

Företag som exempelvis SSAB, som vill flytta över ännu fler tunga transporter till järnvägen, upplever att bristande kapacitet och tillförlitlighet till järnvägen tvingar dem att se över andra transportalternativ. När det kommer till järnvägen lyfte Green Cargo för oss i branschen väl kända utmaningar kopplade till underhållsskulden, till exempel problematiken med längre körsträckor, skogstider och kompetensbehovet liksom Trafikverkets korta framförhållning till följd av MPK.

I paneldiskussionen med politiker deltog bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson, Trafikutskottets ordförande Ulrica Heie (C) samt Carina Ödebrink (S), ledamot i Trafikutskottet. Andreas Carlson bekräftade att regeringens fokus är att vända trenden och öka prioriteringen av underhållet, vilket också framgick av regeringsförklaringen. Vi noterar särskilt att arbetet med utvecklingen av nationell plan inför kommande planperiod avses påbörjas tidigare och att mer medel kommer att aviseras i kommande budgetar för att komma till rätta med underhållsskulden. Ulrica Heie påtalade vikten av att ha två tankar samtidigt – både underhåll och investering i ökad kapacitet. Carina Ödebrink talade om vikten av långsiktighet genom bred politisk samsyn för att kunna hantera utmaningarna kopplade till underhållet, men även kapacitetsbristen.

Tågföretagen välkomnar rapporten, i synnerhet den diskussion om underhållsskulden som rapporten medför. Vi ser dock fortsatt behov att ytterligare lyfta blicken och hålla både underhåll och nybyggnation som parallella prioriteringar.

Det är tydligt att järnvägens kapacitet inte kommer att räcka till för de överflyttningsambitioner som näringslivet faktiskt har och som omställningen kräver. Vi behöver därmed fortsätta tala om de medel som allokeras till transportinfrastrukturen, inte minst vad gäller alternativa finansieringsmöjligheter och EU-finansiering.

I rapporten anges att järnvägens underhållsskuld kommer att minska till drygt 30 miljarder kronor till 2033. Påståendet är dessvärre förvirrande och avviker kraftigt från tidigare uppgifter. Det skulle varit mer korrekt att ange Trafikverkets uppgift i förslaget till nationell plan 2022–2033 om att underhållsskulden på järnväg kommer att öka under planperioden. Enligt tidigare uppgifter från Svenskt Näringsliv kommer underhållsskulden avseende järnvägen öka till 61 miljarder kronor till 2033.