En fungerande järnväg kräver rätt förutsättningar
På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent utan att järnvägsnätet har underhållits eller byggts ut. Det talas mycket om underhållsskulden och Trafikverket har nu satt ett måldatum för återtagandet av den till år 2050. Med nuvarande inriktning kommer dock endast 10 procent av underhållsskulden att återtas de närmsta tolv åren. Det innebär fortsatt stora utmaningar på järnvägen och för tågoperatörerna. Det är positivt att det har börjat återinvesteras pengar i underhållet av järnvägen, och mer pengar behövs, men det handlar också om rätt förutsättningar för de entreprenörer som ska utföra underhållsarbetet.
I veckan lanserade Omtag Svensk Järnväg fempunktsprogrammet med fokus på hur underhållet kan stärkas. På seminariet konstaterades att kompetensförsörjningen är enormt viktig – det behövs arbetskraft – i samband med långsiktighet så att företagen vågar investera i ny teknik och arbetsmetoder. Det krävs också bättre upphandlingar samt att snabbare utfört arbete premieras. Läs mer här.
Bristande underhåll och begränsad kapacitet innebär att även tågoperatörerna behöver ha rätt förutsättningar för att fortsatt kunna driva trafiken och transportera människor och gods såväl nationellt som internationellt. Transportstyrelsens Järnvägsmarknadsrapport 2025 visar – och bekräftar – dock att så inte är fallet. Sena besked om ändrade tåglägen och banarbeten, samt bristande samråd vid sena förändringar, gör det svårt för järnvägsföretag att planera trafik, personal och affärer. Det påverkar både resenärer och godskunder samt försämrar järnvägens konkurrenskraft. Rapporten belyser även att trafikeringsavtal ofta sluts mellan ojämlika parter. Detta eftersom infrastrukturförvaltaren har monopol på sin infrastruktur och den sökande inte har något alternativ ifall operatören finner trafikeringsavtalet oskäligt och inte vill teckna det. Det innebär att avtalen ger begränsat skydd när kapacitet ändras eller inte levereras som planerat, vilket resulterar i att risker i järnvägssystemet oftast vältras över på järnvägsföretagen. Läs Tågföretagens analys här.
Ytterligare utmaningar för tågoperatörerna är införandet av det europeiska signalsystemet ERTMS, som innebär mycket stora investeringar i ombordutrustningen. Den nya rapporten Cost analysis and strategic actions for ERTMS implementation (2026) visar att genomförandet innebär betydande utmaningar för tågoperatörerna – ekonomiskt, operativt och konkurrensmässigt. Kostnaderna för installation, validering och godkännande uppgår ofta till flera miljoner kronor per fordon och varierar kraftigt beroende på fordonstyp, seriestorlek och tekniska förutsättningar. Därtill kommer ökade livscykelkostnader för underhåll, mjukvaruuppdateringar och framtida uppgraderingar. ERTMS är därmed inte en engångsinvestering, utan ett långsiktigt kostnadstryck som påverkar operatörernas ekonomi under många år framåt. För att lyckas krävs bland annat statlig medfinansiering samt långsiktig och förutsägbar nationell styrning. Läs Tågföretagens analys och slutsatser här.
En fungerande järnväg kräver rätt förutsättningar. Om detta och mycket mer förmedlade Tågföretagen under sin medverkan som utställare under KD-dagarna förra veckan, med givande samtal med bland annat infrastrukturminister Andreas Carlson och riksdagsledamot Magnus Jacobsson.
Trevlig helg! Nyhetsbrevet är tillbaka den 8 maj.
Regeringen storsatsar på Inlandsbanan: ”Mer än några hundra miljoner”
För 30 år sedan lade staten ner persontrafiken på Inlandsbanan. Men nu satsas hundratals miljoner på järnvägen för att kunna skydda landet vid krig och kris. – Tar vi oss inte genom landet kan vi inte skicka hjälp till våra frontstater, säger Per-Ove Norell, överstelöjtnant och Försvarsmaktens främste företrädare för transporttjänst.
Fler tåg i tid i mars – målet inte nått
Rekordvarmt väder har påverkat – men Trafikverket och regeringen pekar också på nya arbetssätt och på upprustningen av järnvägarna.
Sverige har inte råd att vänta på Trafikverket
Infrastrukturprojekt tar längre tid och blir allt dyrare. Ska Sverige lyckas med att beta av underhållsskulden och rusta för framtiden behöver vi släppa in fler aktörer.
Färre förseningar trots rekordmånga tåg
Antalet tåg var rekordstort och förseningarna färre än på flera år. 91 procent av alla persontåg nådde slutstation i tid eller högst fem minuter sena under mars månad.