Vart är vi på väg?

Frågan kring riskfördelningen mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag när järnvägen bär på en stor underhållsskuld är ​en fråga som bubblar inom EU​. Vi noterar kritiken mot att infrastrukturförvaltaren Trafikverket i sina avtal inte tar något större ansvar för den tjänst de säljer på en avreglerad marknad blir allt starkare. Detta är en fråga som Tågföretagen drivit aktivt sedan 2022 och fortsatt inte sett någon förändring. Vi välkomnar debatten som nu förs på ett bredare plan.

Grundproblemet inom järnvägen – och i förlängningen AB Sverige – är avsaknaden av ett mål och en vision för Sveriges infrastruktur. Detta avspeglas i sin tur i den nationella infrastrukturplanen, som handlar mer om att ”lappa och laga” befintlig infrastruktur på ett sätt som man alltid har gjort snarare än att tänka innovativt, konstruktivt och långsiktigt. 

Att tänka på vad näringslivet, resenärer och järnvägsföretagen behöver för att deras verksamheter och vardag ska fungera så att människor och gods kan ta sig från punkt A till punkt B på ett tillförlitligt sätt. Hur man – med begränsade resurser – effektiviserar underhåll och stärker kapaciteten på järnvägen, exempelvis genom möjlighet till innovativa upphandlingar. Det kan också ske genom att förstärka kapaciteten och omledningsmöjligheterna, med bibehållna förutsättningar för trafiken. Och att detta därutöver utförs innan själva underhållsarbetet påbörjas så trafiken kan fortgå på ett tillförlitligt sätt utan att drabba resenärer och näringsliv. Det handlar också om att överväga hur man kan bibehålla och förstärka flödet i ett trångt system genom att ​åtgärda flaskhalsar vid kritiska punkter runtom i landet​.

Därutöver handlar det om tolvårig infrastrukturplan vars projekt inte är tidsatta och där 70 procent av ledtiden omfattar planering tills man – förhoppningsvis – sätter spaden i marken i slutet på planperioden. Och själva byggandet tar också x antal år. Detta försvårar möjligheten för järnvägsföretagen att planera sin verksamhet då man i slutet av planperioden har helt nya förutsättningar. Om bygget ens blir av.

Även EU-kommissionen ser annorlunda på järnvägsinfrastrukturen och de lägger fram ​en ny handlingsplan för höghastighetståg i Europa​. En resa mellan Stockholm och Köpenhamn ska inte ta mer än fyra timmar. Men de senaste åren kan vi konstatera att restiderna mellan dessa städer snarare har ökat än minskat.

Utan ett tydligt politiskt mål för Sveriges infrastruktur saknas driv och handling mot ett robust och tillförlitligt järnvägssystem. Så vart är vi på väg?

En tågresa mellan Stockholm och Köpenhamn ska inte ta mer än fyra timmar om några år. Det är målet för EU-kommissionen som lägger fram en ny handlingsplan för höghastighetståg i Europa. – Det ska bli enklare att boka och billigare att åka tåg, säger EU-kommissionären Raffaele Fitto på en pressträff i Bryssel.
​Läs artikeln på dn.se​

EU-kommissionen föreslår höghastighetståg mellan Stockholm och Köpenhamn med en restid på max fyra timmar.
​Lyssna på inslaget på sverigesradio.se​

EU-kommissionen har presenterat en omfattande plan för att kraftigt bygga ut och samordna det europeiska järnvägsnätet. Syftet är att halvera restiderna på flera populära sträckor till 2040 och därmed stärka både den inre marknaden och Europas globala konkurrenskraft.
​Läs artikeln på infrastrukturnyheter.se​

The Community of European Railway and Infrastructure Companies (CER) has published a new position paper calling for a coordinated and well-funded approach to strengthen Europe’s rail network for military mobility.
​Läs artikeln på railwaypro.com​

Sveriges vägtrafik dominerar utsläppen från transporter. Trots att tågresandet ökar kraftigt står spårtrafiken fortfarande för en liten del av person- och godstransporterna och de planerade satsningarna räcker inte för att ändra balansen, skriver Arne Müller.
​Läs artikeln på altinget.se​

SJ:s nattåg mellan Stockholm och Berlin skulle läggas ned nästa år – men i stället tar tyska RDC över.
​Läs artikeln på expressen.se​

Railcare redovisar sitt starkaste kvartal hittills, både vad gäller omsättning och resultat. Bolaget gynnades av hög aktivitet inom transportverksamheten och ett effektivare samarbete mellan sina affärsområden. Den svenska infrastrukturplanen med rekordnivåer av järnvägsinvesteringar ses som en viktig möjlighet för framtiden, enligt vd Mattias Remahl.
​Läs artikeln på infrastrukturnyheter.se​