Infrastruktur

Idag har jag arbetat min sista dag på Tågföretagen efter drygt nio år i den samlade tågbranschens tjänst. Som redaktör för detta nyhetsbrev passar jag på att skriva en sista specialutgåva för att försöka summera ett knappt decennium på ett ständigt föränderligt jobb. Det passar bra att göra detta nyss hemkommen från årets politikervecka i Visby, där vårt huvudtema – tågets bidrag till samhällsutveckling, näringslivets konkurrenskraft, ökad motståndskraft i utmanade tider och hållbar utveckling – verkligen stått i centrum.

Dagens sätt att styra järnvägstrafiken skapades till stor del under 1960- och 1970-talen genom att den manuella trafikledningen – ytterst manifesterad genom stinsen – ersattes av trafikledningscentraler och ljussignaler. Under 1980-talet kompletterades ljussignalerna med ATC-systemet – som också hade en omborddel i loken – för att kunna öka hastigheterna och skydda trafiken från mänskliga misstag. För sin tid var det en ovanligt modern anläggning.

Den gångna helgen deltog Tågföretagen under Omtag Svensk Järnvägs flagg i Socialdemokraternas partikongress. Det blev intensiva dagar med givande diskussioner, bland annat med LO:s ordförande Johan Lindholm, som talade gott om järnvägen och behovet av att återta såväl underhålls- som kapacitetsskulden. Vi påtalade vikten av att hitta gemensamma hållpunkter kring järnvägen och övrig infrastruktur tillsammans med näringslivet så att vi – med gemensamma tag – kan få en långsiktig planering på plats, oavsett politisk färg på regeringen.

I veckan samlades industriföretag, näringslivsföreträdare och tågföretag tillsammans med statssekreterare Johan Davidson och Trafikverkets gd Roberto Maiorana för rundabordssamtal om järnvägens betydelse för industrin och – i slutändan – AB Sverige.

I veckan höll Tågföretagen årsmöte, med statssekreterare Johan Davidson från Infrastrukturdepartementet som inbjuden huvudtalare. Ett mycket uppskattat besök med öppen och bra dialog. Statssekreteraren tog bland annat upp underhållet och vikten av bättre och innovativa upphandlingar i syfte att påskynda och effektivisera underhållsarbetet. I sammanhanget noterar vi Innovationsföretagens färska rapport med tio råd om hur detta kan förfinas ytterligare.

Nyligen lämnade Riksrevisionen över en rapport om myndigheternas avgiftsbelagda tjänster som riktas till företag – hur tjänsterna styrs och om de tillhandahålls med tillräcklig produktivitet och effektivitet. Riksrevisionen fastställer att många myndigheter har monopol på de avgiftsbelagda tjänsterna, vilket kan leda till ineffektivitet då det saknas konkurrens. Vidare menar Riksrevisionen att det kan innebära att avgifterna inte motsvarar behoven hos de företag som använder tjänsterna och att tjänsterna inte produceras med den effektivitet som skulle kunna uppnås. Det kan konstateras att Riksrevisionen i mångt och mycket drar samma slutsatser som Tågföretagen.

Påsken är ofta en tid då man passar på att utföra underhållsarbeten på järnvägen, som exempelvis växelbyten. I år var det triss i modern installationsteknik när tre spårgående kranar för första gången någonsin utförde underhåll på tre olika platser – samtidigt. Vossloh Nordic, som utförde arbetet på uppdrag av Trafikverket, bytte exempelvis två växlar på 4,5 timme i Tomteboda. Totalt byttes 10 växlar ut mellan långfredag och påskafton tack vare dessa kranar.

Nyligen deltog Tågföretagen på KD:s kommundagar i Karlstad med Omtag Svensk Järnväg. Vi hade intressanta dialoger om järnvägens betydelse för konkurrenskraft, tillväxt och klimatomställning. Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) har drivit på välkomna satsningar, som ökad utrullningstakt av ERTMS inklusive medfinansiering av ombordutrustning samt fokus på att återta underhållsskulden. Åtgärderna är viktiga första steg i arbetet med att få till en robust järnväg, även om mer behöver – och måste – göras, till nytta för näringslivs- och samhällsutveckling.

Kristdemokraterna förvaltar avgörande områden i regeringen, men för att förtjäna väljarnas förtroende 2026 krävs att de visar ledarskap redan nu, skriver företrädare för Almega, Tågföretagen, Vårdföretagarna och Kompetensföretagen i en debattartikel på Altinget den 4 april.

De planeringsdirektiv som regeringen överlämnade till Trafikverket i förra veckan var ett steg i rätt i riktning men mer behöver – och måste – göras. Sverige förtjänar ett robust och effektivt järnvägssystem, vilket kräver en mängd åtgärder i stort och smått, såväl kortsiktigt som långsiktigt.