Glöm inte att järnvägen är ett system
I veckan deltog Tågföretagen i tre seminarier i syfte att belysa järnvägens och järnvägsföretagens betydelse för Sverige. Det första seminariet var ett riksdagsseminarium kring Arlandautredningen, som anordnades av Socialdemokraterna och Moderaterna i riksdagens trafikutskott samt Svenskt Näringsliv. Tågföretagen välkomnar de järnvägsrelaterade infrastruktursatsningar i utredningen som är nödvändiga för att stärka kapaciteten för såväl person- som godstrafik. Arlanda som viktig nod, vars konkurrenskraft behöver stärkas, behöver ett helhetstänk kring såväl investeringar i omkringliggande infrastruktur som vikten av järnvägen som transportsätt till och från Arlanda.
Det andra seminariet bjöd Lars Beckman (M) och Anna-Belle Strömberg (S) in till för att belysa konsumentskydd och reseersättning vid förseningar hos de olika transportslagen och vilka utmaningar som finns. Det är en snårig djungel för tågresenären som behöver veta vilket regelverk som tillämpas beroende på längd på resan. Till detta hör att en resenär relativt ofta reser med flera olika operatörer under samma resa.
Tågföretagen deltog även, tillsammans med Trafikverket, i NJS:s seminarium kring den nationella infrastrukturplanen. Vi belyste det positiva med mer pengar till järnvägen, främst till underhåll. Vi påtalade också att Trafikverkets förslag dessvärre inte löser de kapacitetsbrister som näringslivet efterfrågar. Vi lyfte även avsaknaden av kostnadseffektiva åtgärder. Det handlar främst om kapacitetshöjande åtgärder som ökar flödet i systemet såsom trimningsåtgärder och mötesspår. De behövs i syfte att underlätta trafikflödet på järnvägen vid underhållsarbeten, som vi kommer att se alltmer av.
Trafikverket har konstaterat att all underhållsskuld ska vara återtagen till år 2050. Nu rapporteras det som en sanning med modifikation, vilket också kan utläsas i förslaget till nationell infrastrukturplan. Det Trafikverket menar är att de nyttjar tekniken i syfte att i ett tidigt skede säkerställa att materian på järnvägen fortsatt står sig och inte byts ut i onödan. Detta kan ses som en typ av livstidsförlängning vilket inverkar på underhållsskuldens storlek. Det är positivt att tekniken nyttjas av Trafikverket och viktigt att detta tydligt återspeglas framgent. Sveriges underhållsskuld är stor och den behöver återtas snarast möjligt. Verktygen för detta finns: ny och befintlig teknik, innovativa upphandlingar och långsiktighet i planeringsprocessen – som gör att underhållsentreprenörer vågar göra större investeringar.
Ministern om bristande infrastrukturen: ”Går inte att ta en springnota”
Slarv med underhåll under lång tid gör att Sveriges infrastruktur inte är rustad att hantera framtidens värre skyfall och andra klimatrisker. Det menar infrastrukturminister Andreas Carlson (KD). ”Det går inte att fortsätta ta en springnota.”
Läs artikeln på dn.se
Egna rapporten visar: Generaldirektörens glädjebesked stämmer inte
Trots generaldirektörens och infrastrukturministerns uttalanden om att Trafikverket planerar att åtgärda allt eftersatt underhåll i järnvägen till 2050 kommer myndigheten inte att vara klara med underhållsskulden tills dess. Det visar Trafikverkets egna underlagsrapport.
Läs artikeln på altinget.se
Nya Ostkustbanan – för ökad beredskap och tillväxt
När regeringen våren 2026 fattar beslut om den nationella planen för transportinfrastruktur är det vår förväntan och förhoppning att Nya Ostkustbanan får det helhetsgrepp och den prioritet som projektet förtjänar, skriver representanter från politik och näringsliv.
Läs artikeln på di.se
Trafikverket tar nu ett tydligare grepp om hur infrastrukturprojekt prioriteras, där det som levererar mest går först. Det innebär också att redan planerade projekt kan skotas, vilket kommer vara ”smärtsamt, och orsaka besvikelse”, skriver generaldirektör Roberto Maiorana i en gästanalys på Di Mobilitet.
Läs artikeln på di.se
Hundratals mil väg och järnväg går genom riskområden
250 mil bilväg och 195 mil järnväg går genom riskområden för översvämningar, skred och ras. Tusentals platser har pekats ut som särskilt sårbara av Trafikverket – men bara en bråkdel har anpassats till de växande riskerna, visar DN:s granskning.
Läs artikeln på dn.se
Trafikverket kan underskatta risken för extremt skyfall
Skyfallen i Sverige ser ut att bli mycket värre än vad Trafikverket utgår från i sitt arbete med att skydda infrastrukturen. Flera experter som DN har talat med varnar för riskerna – och Trafikverket medger att skyfallen kan underskattas.
Läs artikeln på dn.se