Överflyttning till järnväg

Det forcerade införandet av tysta bromsblock leder till successivt försämrad konkurrenskraft och kapacitet i järnvägssystemet. Krav på tysta godsvagnar ställs i Tyskland och Schweiz redan från 2021 – i strid med EU:s lagstiftning. Den uppkomna situationen …

Allt fler rapporter pekar på att transportsektorn inte är på rätt väg att klara klimatmålen. Många undrar vad som egentligen händer. När fattas de viktiga besluten? Våra politiker behöver hjälp med att förstå vad som …

Under Almedalen arrangerar vi ett seminarium om den nya Klimatlagen som trädde i kraft den 1 januari 2018 och som innebär ett skärpt mål för klimatpolitiken avseende inrikes transporter: senast år 2030 ska utsläppen vara …

En något kortare arbetsvecka går mot sitt slut. Tankesmedjan Fores och Världsnaturfonden arrangerade Klimatsamtal med kandidater till EU-parlamentet. I transportpanelen deltog Lorentz Tovatt (MP) samt Fredrick Federley (C). Dessvärre fick det aviserade fokuset på godstransporter och överflyttning från vägtrafik till järnväg och sjöfart fick inte så mycket plats. Flyget och flygskammen tog över debatten. Intressant är dock att diskussioner förs på EU-nivån om införande av koldioxidskatt och eget sektormål för transportsektorn. Även tankar kring en europeisk flygskatt som kan bidra till utbyggnad till järnvägen framfördes liksom underlättande av internationella bokningstjänster för tågbiljetter.

På måndagens ledningsmöte med Trafikverkets planering fanns en diger agenda. Bland annat presenterades Trafikverkets arbete med regressersättning. Vid införandet av regressersättning förutspåddes antal ärenden för persontrafik att uppgå till 100 000 anspråk per år medan man nu ser att antal anspråk motsvarar cirka 300 000 fram till dagens datum vilket motsvarar anspråk på cirka 110 miljoner kronor. För järnvägsföretagen innebär det stora volymer månatligen (som mest har SJ haft 70 000 anspråk på en månad!) som skall hanteras via en blankett som inte fullt ut går att digitalisera samt otydlighet kring vilka underlag som måste bifogas anspråket för att Trafikverket ska påbörja sin behandling. Trafikverket har fokuserat på att bygga upp en avdelning med resurser och arbetssätt som nu finns på plats i Halmstad. Man ser att förbättringspotential finns men att man anser att en acceptabel nivå uppnåtts och att rutiner för eventualiteter utvecklas löpande. Målbilden är ett acceptabelt sätt att söka regressersättning på.

För att nå klimatmålen bygger flertalet åtgärder inom både industri och transporter på elektrifiering. Uppskattningar från SWECO visar på att transportsektorn kommer att öka efterfrågan enbart på el med ca 16 TWh fram till 2045. Man ser att den ökade efterfrågan på el innebär ökat elbehov om nästan 30 procent till 2045. Sverige behöver således stora tillskott av el för att klara omställningen till en fossilfri ekonomi. Det finns idag inga tydliga svar på hur den ökade efterfrågan ska mötas. Vid Trafikverkets näringslivsråd i veckan lyfte flera deltagare en oro inför hur Sverige ska klara framtida elproduktion. Man har svårt att se en tydlig riktning och frågan kommer beröra alla transportslag i framtiden.

Vi är mycket glada och förväntansfulla till att Lina Lagerroth börjat på Tågoperatörerna den 4 mars och hälsar henne varmt välkommen. På papperet är det visserligen endast en 50 procentig ökning av personalen men alla som jobbar med infrastruktur vet att det kommer innebära en minst en fördubbling av kapaciteten för kansliet. Kapaciteten måste ju också analyseras utifrån behovet av reserver och beredskapen att upprätthålla flöden. Det är samma perspektiv som att fyra spår i högtrafikerade stråk, i stället för två spår, innebär betydligt mer än en fördubbling av kapaciteten. Detta eftersom ett stopp på en bana då innebär att det finns tre i stället för ett spår kvar att använda. Oavsett dessa något interna reflektioner är det Linas bakgrund som projektledare – de senaste 10 åren inom komplexa projekt på SJ – som verkligen innebär en intressant komplettering för oss. En av järnvägsbranschens största utmaningar är att skapa mer av processtänk, aktiv förändringsledning och en förbättringskultur. Redan efter några dagar på Tågoperatörerna har Lina börjat vrida och vända på några av våra viktigaste projekt och processer med genast flera positiva effekter.

Så fick vi till slut en regering efter månader av förhandlingar. För infrastrukturpolitiken får Tomas Eneroth fortsatt förtroende och det bildas ett Infrastrukturdepartement. Det blir ett framtidsinriktat departement eftersom även energi- och digitaliseringsfrågorna kommer att hanteras där, under statsrådet Anders Ygeman.

Så fick vi då till slut en regering efter månader av förhandlingar. Vid 10-tiden idag röstade Sveriges riksdag för att tolerera en S-MP-regering. Visserligen röstade endast 115 ledamöter ja till en ny Löfvén-regering, men 77 ledamöter la ner sina röster. Därmed är majoritetskravet uppfyllt eftersom färre än hälften av riksdagsledamöterna röstade nej. Januariavtalets 73-punktslista, som ligger till grund för regeringsbildningen, innehåller en hel del av intresse för järnvägen utöver det starka klimatfokuset och grön skatteväxling: 1) bred överenskommelse, med finansiering utanför anslagsbudgeten, om byggande av nya stambanor Stockholm, Göteborg och Malmö, 2) miljöstyrande ramverk, 3) nationellt biljettsystem för kollektivtrafik, 4) förenkling av utlandsresande, 5) satsning på ökad punktlighet i samverkan med tågoperatörerna.