Aktuellt

Införandet av det europeiska signalsystemet ERTMS är en central del av utvecklingen av ett mer sammanhållet och interoperabelt europeiskt järnvägssystem. Samtidigt visar den nya rapporten Cost analysis and strategic actions for ERTMS implementation (2026) att genomförandet innebär betydande utmaningar för tågoperatörerna – ekonomiskt, operativt och konkurrensmässigt.

Ett välfungerande järnvägsunderhåll är avgörande för punktlighet, kapacitet och tillförlitliga transporter i hela landet. På trettio år har trafiken på den svenska järnvägen ökat med 65 procent. Detta har skett utan någon större utbyggnad av järnvägsnätet samtidigt som det satsats för lite på underhåll. Resultatet är trängsel på slitna spår. ”Underhållsskulden”, det vill säga vad som krävs för att återställa spår, växlar, broar, kontaktledningar och annat till gott skick, uppgår till 91 miljarder kronor

Transportstyrelsens Järnvägsmarknadsrapport 2025 visar att den svenska järnvägsmarknaden fortsatt präglas av strukturella hinder som försvårar konkurrens, effektivitet och tillförlitlighet. Problemen är väl kända – och handlar i grunden inte om bristande efterfrågan, utan om hur systemet styrs och fungerar i praktiken.

Efterfrågan på järnvägstransporter är hög i flera av Sveriges viktigaste stråk. Det gäller både resor och godstransporter på de förbindelser som knyter samman stora arbetsmarknadsregioner och som är avgörande för näringslivets flöden.

Alla trafikslag behövs för att Sverige ska fungera, men de ekonomiska styrmedlen behöver vara bättre samordnade. Trafikanalys senaste rapport om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader för 2025 visar att skillnader i kostnadsansvar mellan trafikslagen inte bara kvarstår, utan i vissa avseenden har ökat. Det riskerar att påverka transportvalen på ett sätt som minskar transportsystemets effektivitet.

Svensk järnväg är avgörande för Sveriges konkurrenskraft, tillväxt och säkerhet. Samtidigt lider systemet av kapacitetsbrist, förseningar och återkommande störningar till följd av långvarig underinvestering i underhåll. Det påverkar näringslivets transporter och arbetspendling och därmed även samhällets robusthet.

Sveriges järnväg är mer än ett färdmedel. Den binder ihop exportindustrin, arbetsmarknaden och hela landets utveckling. När järnvägen inte fungerar påverkas därför hela ekonomin – från industrins leveranser till människors vardag. 

Tågföretagens ordförande Monica Lingegård har nu lämnat sitt uppdrag som vd för SJ och lämnar därmed även Tågföretagen.

Regeringens digitaliseringsstrategi för 2025–2030 slår fast att alla allmänna vägar och järnvägar ska ha sammanhängande mobiltäckning med god kapacitet, definierat som minst 50 Mbit/s i nedladdningshastighet. I dag är verkligheten långt ifrån målet. Enligt Post- och telestyrelsen, PTS, täcks många trafikstråk fortfarande av områden med under 30 Mbit/s.

Tågföretagen har, precis som många andra aktörer, länge drivit på för att lösa järnvägens omfattande problem. Därför är det mycket glädjande att regeringens utredare nu föreslår en modell som faktiskt kan göra skillnad. Den viktigaste delen i förslaget ”Effektivare organisering och genomförande av statlig väg och järnväg” är att skapa ett statligt bolag som ska upphandla inom ramen för PPP – ett första, men betydelsefullt steg mot ett järnvägssystem som klarar samhällets, industrins och resenärernas behov.