Hoppa till innehåll
Den 3 oktober hade tågföretagens viktigaste leverantör Trafikverket den årliga JNB-dagen med hundratalet deltagare och flertalet tågoperatörer representerade. Värdar för arrangemanget, som hölls på World Trade Center, var Linda Thulin och Hans Stenbacka, Trafikverket Planering.

Vi är nu över 50 aktörer på den svenska järnvägen! Avregleringen gör uppenbarligen sitt jobb, men det märks också tydligt i trängseln i tidtabellen. Därför passade det att dagen inleddes med en presentation av status för Tågplan 2020. Trafikverket vågade vara öppna med de utmaningar som finns. Planeringsprocessen har inte varit tillräckligt robust för det ökande antalet sökta tåglägen och banarbeten, vilket är något man kommer att behöva se över för Tågplan 2021. Trafikverket strävar efter att uppnå en grundplan med hög kvalitet. Man ser även över planeringsförutsättningarna som bör vara så enkla att tågföretagen ges möjlighet att göra rätt vid ansökan. Trafikverket kommer även att se över hur man kan stärka analysresurserna. Verket har i dag väldigt många duktiga planerare men saknar analyskompetens i den utsträckning som arbetet kräver. Branschen lyfte behovet av att Trafikverket behöver få ordning och möta upp i den kritiserade ad-hoc-processen. Vi ser fram emot återkoppling på hur det tas vidare inom Tågplan 2021.

Annat som diskuterades var de höjda banavgifterna som för godssidan ännu inte nått upp till den marginalkostnad som ska tas ut enligt järnvägslagen. Vi ser att detta slår hårt mot godstrafiken som dessutom får mer och mer skogstid i föreslagna tågplaner vilket markant ökar produktionskostnaderna.

Vi fick även en dragning från projektet som ansvarar för att implementera kodifiering av banan som ska förenkla för kombitransporter genom en enhetlig lastprofil. Ett väldigt efterlängtat projekt som länge legat i träda men som nu startat upp igen efter påtryckningar både från branschen i Sverige men även internationellt.

Även Trafikverkets sexåriga Genomförandeplan presenterades. Planen innehåller inte alla åtgärder men beskriver trafikpåverkan och trafikens effekter på åtta nationella flöden.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att vi nått ett läge där processerna prövas maximalt och därmed sätts även uthålligheten att driva igenom alla förbättringsprojekt på prov. En framgångsfaktor kunde vara att noggrant fastställa effektmål och sedan ha halvårsvisa redovisningar av vad projekten kostar genom att summera projektkostnad samt uteblivna effekter för infrastrukturhållare såväl som för järnvägsföretag under projektens livscykel.