Påslag 30 procent på infrastruktur­investeringar

De samhällsekonomiska kalkylernas styrande funktion har hamnat alltmer i fokus under de senaste åren. VTI analyserade 2013 nyttan av väl fungerande godstransporter och hur dessa hanteras i samhällsekonomiska kalkyler kopplade till den svenska infrastrukturplaneringen. De brister som konstaterades då kvarstår fortfarande och består huvudsakligen i att samtliga relevanta nyttor, som till exempel förbättrad tillförlitlighet, inte inkluderas i kalkylerna på ett adekvat sätt.

Ett nygammalt tema är skattefaktorn på infrastrukturinvesteringar. Sedan cirka tio år belastas kalkylmässigt alla kostnader för investering, drift och underhåll i transportsektorn – som täcks med skatter – med ett påslag på 30 procent som en skuggprissättning av samhällsekonomisk ineffektivitet. Motsvarande faktor läggs inte på om investeringen finansieras med brukaravgifter eller privat kapital. Den teoretiska grunden för påslaget är mycket komplex. Bakomliggande modell och antaganden bygger på en hypotetisk bild av hur samhällsekonomin ser ut. De flesta länder har avfärdat användande av en skattefaktor eftersom den avsedda effekten inte går att mäta. Påslaget gäller dessutom enbart för transportinfrastruktur och påslaget på 30 procent tillämpas inte på andra offentliga verksamheter. Det högre skuggpriset bidrar också till en snedvridning mellan transportslagen eftersom det belastar kalkylerna för den kapitalintensiva järnvägen mer än andra trafikslag.

Eftersom den teoretiska grunden för skattefaktorn inte speglar Sverige som landet faktiskt ser ut bör den hypotetiskt tilltagna skattefaktorn tas bort. Detta skulle resultera en relativt sett mer positiv samhällsekonomisk kalkyl för infrastrukturinvesteringar i Sverige och att vi tillämpar samma systematik som jämförbara länder.

Här nedan hittar du några aktuella medielänkar och möjligheten att lyssna på en paneldiskussion, där Björn Westerberg deltar, om behovet av ny kapacitet i södra Sverige och Danmark kopplat till genomförandet av Fehmarn bält-förbindelsen 2029

Trevlig helg!

Medielänkar vecka 48

Klimatsmart resande efter pandemin kräver åtgärder nu

Vi är helt övertygade om att vi kommer resa och mötas igen. Och då behövs en transportkapacitet som klarar trycket när många människor vill resa klimatsmart tillsammans igen, skriver Anna Grönlund, branschchef Sveriges Bussföretag inom Transportföretagen och Björn Westerberg, branschchef Tågföretagen.
Läs debattartikeln på aktuellhallbarhet.se

Tågföretagen kräver sänkta banavgifter

− Vi har ända sedan i våras framfört krav på nedsättning av banavgifterna och andra åtgärder för att stödja de hårt ansatta tågtrafikföretagen, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på bransch- och arbetsgivarorganisationen Tågföretagen.
Läs artikeln på jarnvagar.nu

Utbyggnaden av ERTMS skjuts upp

− Det är bra att Trafikverket tagit till sig våra argument och beslutat skjuta på starten för utrullningen av ERTMS på Södra stambanan minst två år. Nu får vi alla fall ett par års andrum och utbyggnaden kan ske under mer acceptabla former, säger Gustaf Engstrand, näringspolitisk chef på bransch- och arbetsgivarorganisationen Tågföretagen.
Läs artikeln på jarnvagar.nu

”Vi behöver minska trafiken för att klara klimatmålen till 2030”

Trafikverket räknar med att biodrivmedel och elektrifiering ska lösa trafikens klimatmål till 2030 – och bygger vägar enligt prognoser som visar att biltrafiken ökar. Men trafiken måste bli mer effektiv, skriver företrädare för IVL och Trivector.
Läs debattartikeln på nyteknik.se

”De flesta investeringarna går till järnvägen”

REPLIK. I kritiken mot Trafikverkets förslag för infrastruktursatsningar låter det som att investeringar mest går till att bygga vägar – men 80 procent går till järnvägen, skriver Trafikverkets representanter.
Läs repliken på nyteknik.se

Skandia investerar i Europas tågtrafik

– Skandia söker med ljus och lykta efter lönsamma och klimatsmarta investeringar som både gynnar våra pensionssparare och vår planet. Järnvägen är en naturlig del av ett klimatsmart transportsystem, och därför är det extra roligt att kunna presentera den här investeringen, säger Alexander Onica, chef för ränte- och valutaförvaltningen på Skandia.
Läs artikeln på infrasverige.se

När blir Öresundsbron en flaskhals för svensk industri?

Fehmarn Bält-tunneln mellan Tyskland och Danmark öppnar år 2029. Givet Europas behov att ställa om till gröna transporter kommer trycket från höghastighetståg, fjärrtåg och godståg öka dramatiskt. Det finns risk att Öresund blir en flaskhals för industrin. Omvänt innebär Fehmarn Bält-tunnel stora möjligheter att ställa om än mer av gods- och persontrafik till gröna transporter som kan konkurrera på marknaden.

Lyssna på Malmö stads webbinarium Metrosnack, ett samtal mellan Anders Åkesson (C), förste vice ordförande i riksdagens trafikutskott, Karolina Boholm, transportdirektör hos Skogsindustrierna, Björn Westerberg, branschchef Tågföretagen och Katrin Stjernfeldt Jammeh (S), kommunstyrelsens ordförande Malmö stad kommer dessa risker och möjligheter att diskuteras.