Punktlighet, punktlighet, punktlighet

Om det är någon fråga som verkligen stått i centrum för branschens arbete under de senaste fem åren så är det att med gemensamma krafter öka punktligheten i järnvägssystemet. Det ökar järnvägens attraktivitet och förbättrar förutsättningarna att nå ambitiösa klimatmål. Det handlar ytterst om att resenärer och näringsliv ska vilja välja tågtransporter. Under många år låg punktligheten i det svenska järnvägssystemet på alltför låga nivåer. Och vi kämpar fortfarande med sviterna av en alltför negativ syn på tågens förmåga att komma fram i tid. Sedan 2013 har punktligheten i själva verket stadigt förbättrats och som vi skrev i förra veckans nyhetsbrev slogs tidigare rekord med ett par procentenheter under 2020.

Trafikverkets egen summering är att mellan 0,5 och 1 procentenheter av förbättringen av punktligheten under 2020 var att hänföra till ”coronaeffekten”.Trenden är densamma i hela Europa, där järnvägsbolagen också ser en ökad punktlighet och pekar på att den beror både på pandemin och förbättringsarbete.

För att förbättra punktligheten ytterligare är branschsamverkan central och det är kritiskt att vi arbetar med ständiga förbättringar av befintligt system. Här är projektet TTT – Tillsammans för Tåg i Tid ett av de viktigaste verktygen, se separat artikel med uppdatering. Vi behöver utökad kapacitet – genom nya järnvägssträckningar och trimningsåtgärder – för att klara ökande trafikbehov med förbättrad punktlighet både på kort och lång sikt. Underhållet av svensk infrastruktur bildar ett alldeles eget kapitel där vi gör inspel för att utöka underhållsanslagen och förbättra planeringen av underhållsåtgärder. Och branschens arbete med en förbättring av processen för kapacitetstilldelning och planering av den årliga tågplanen (tidtabellen) står ständigt i centrum. När vi blickar framåt tänker vi att alternativa mått på punktlighet kan få oss att bli ännu bättre. Det minskade resandet under pandemin har gett oss insikter kopplat till hur punktligheten kan förbättras när det inte är helt proppfullt i systemet.

M + V = sant? Ja, i alla fall i när det gäller resor med tåg mellan Stockholm och Oslo på under tre timmar. Kommunerna utmed en delvis ny sträckning har under många år drivit på för att både komplettera nuvarande järnväg och räta ut sträckningen, eventuellt utifrån en finansieringsmodell som inkluderar både privat och offentlig finansiering. Nyligen har två av Trafikutskottets tongivande ledamöter Maria Stockhaus (M) och Jens Holm (V) ställt frågor till infrastrukturministern på temat. Vi ser fram emot en spännande frågestund i kammaren den 2 februari.

Redan dagen efter blir det mer infrastrukturfrågor och Tågföretagen arrangerar Espressomöte på spåret med politiker och andra intressenter om aspekter kring samhällsekonomiska kalkyler. Jonas Eliasson, måldirektör för tillgänglighet på Trafikverket, kommer att svara på frågor om restidsvärden och kalkyleffekter av dessa.

På temat infrastruktur har vi idag lämnat in vårt remissvar avseende Trafikverkets inriktningsunderlag avseende kommande infrastrukturplanering. Och slutligen – det är mycket som händer nu – idag presenterades utredningen om fast förbindelse mellan Helsingborg och Helsingör. I nuvarande utformning saknas dock en tillkommande förbindelse förför framtida godstrafik på järnväg mellan Sverige och Danmark.

Medielänkar vecka 4

Det krävs ett rejält omtag i transportplaneringen

Trafikverket har lämnat ett förslag på inriktning för nationell transportplanering. Förslaget, vars remisstid löper ut i dag (29/1), bygger på en tveksam prognos som låser inriktningen vid gamla hjulspår. Nu behövs ett omtag där flera perspektiv lyfts fram och där den breda politiska diskussionen ges mer utrymme, skriver 18 forskare inom hållbar mobilitet, transporter och transportplanering.
Läs artikel på dagenssamhalle.se

Så tycker Helsingborgspolitikerna om tunnelutredningen

Inget parti i Helsingborg är emot ett tunnelbygge. Men presentationen av den dansksvenska utredningen väcker funderingar av olika slag.
Läs artikeln på svt.se

EU: 2021 blir ett europeiskt järnvägsår

Europeiska kommissionen har beslutat om att 2021 ska bli järnvägsåret EU har en tradition att ägna varje år åt ett specifikt ämne för att öka medvetenheten om de utmaningar och möjligheter som den aktuella sektorn står inför. Detta år ägnas åt järnvägen och 2021 är därför det europeiska året för järnvägar. Förslaget bygger på EU: s «Green Deal», som lanserades av EU-kommissionen i november 2019. EU: s Green Deal syftar till att EU ska bli klimatneutralt senast 2050.
Läs artikeln på transportochlogistik.se

Uppgång för Umeå och regionens godsflöden

Fjolåret blev tufft för många branscher men siffror från Umeås anläggningar visar att mängden gods till och från regionen ökade.
Läs artikeln på dagensinfrastruktur.se

Holländsk rörlighetsallians utreder hyperloop för snabba godskorridorer

Alliansen, som stöds av holländska regeringen, undersöker om möjligheterna att bygga en pilotsträcka som skulle utgöra ett första steg när det gäller att skapa ett paneuropeiskt utsläppsfritt linjenät med hyperloop-teknik i storstadsregionen mellan Rotterdam och Amsterdam.
Läs artikeln på energinyheter.se

Tågplaner: Oslo–Stockholm under tre timmar

Det rör sig om det norska bolaget med namnet Oslo-Stockholm under 3 timer och det svenska dotterbolaget Oslo-Stockholm 2.55 som vill göra verklighet av järnvägsprojektet som ska förkorta restiden med tåg mellan de båda huvudstäderna, rapporterar Aftenposten.
Läs artikeln på jarnvagsnyheter.se