Hoppa till innehåll

Under pandemin har resandet rasat och kollektivtrafiken gjort miljardförluster. För att kollektivtrafiken ska kunna bidra till transportsektorns klimatomställning och hållbara samhällen krävs politiska reformer för stabil finansiering och en infrastruktur som prioriterar framkomlighet, skriver den samlade kollektivtrafikbranschen i en debattartikel i Dagens samhälle 11 oktober.

I dag står inrikes transporter för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp. För att nå regeringens klimatmål måste utsläppen minska med 8 procent per år fram till 2030, men de senaste åren har de bara minskat med cirka 3 procent.

Långt över 90 procent av kollektivtrafiken drivs i dag med förnybara drivmedel eller el. Ökar resandet med kollektivtrafik minskar utsläppen. Det innebär att varje person som kliver på bussen eller tåget bidrar till minskad klimatpåverkan.

Kollektivtrafikens marknadsandel av det motoriserade resandet ökade från 18 till 31 procent mellan 2006 och 2019 men under pandemin minskade den till 21 procent. Trots att allt fler vaccinerats och restriktionerna nu tas bort pekar flera undersökningar på att många resenärer inte kommer återvända till kollektivtrafiken. Därmed riskerar miljardförlusterna som drabbar kollektivtrafiken att leda till indragna turer och nedlagda linjer.

Det är samma drivkrafter som gör att vi väljer kollektivtrafik nu som före pandemin. Det är fortfarande ett relevant utbud och attraktiva resor som i första hand gör att människor väljer att resa kollektivt.

Nu tar vi i kollektivtrafikbranschen tillsammans – offentliga beställare och trafikföretag – fram en programförklaring för nystart där vi listar både branschens åtaganden och det som krävs av nationella beslutsfattare. Båda delar kommer att krävas för att kollektivtrafiken ska behålla ledningen i transportsektorns omställning.

Vi åtar oss bland annat att:

  • Trafikplanera bättre. Genomföra trafikplaneringsåtgärder med linjedragning, ökat avstånd mellan hållplatserna, snabbare på- och avstigning samt införa nya stombusslinjer.
  • Skapa attraktiva arbetsplatser för fler och stoltare medarbetare, som också omfattas av gällande kollektivavtal, samverka för attraktiva yrkesutbildningar och verka för att kollektivtrafiken ska vara en positiv integrationsmotor.
  • Satsa på innovation och ny teknik. Utveckla smarta resetjänster, implementera en digital infrastruktur för ett nationellt biljettsystem, ta fram tjänster för aktuell information om trängsel och framkomlighet och satsa på innovativa lösningar som exempelvis förbättrar mobiltäckningen på tåg.

Men för att lyckas krävs politiska reformer från stat och myndigheter:

  • Statligt stöd. Fortsatt kompensation för biljettintäktsbortfallet för att utbud och tillgänglighet ska bibehållas och utvecklas.
  • Reformera reseavdraget. Ersätt dagens reseavdrag med en avståndsberoende och färdmedelsneutral skattereduktion för arbetsresor.
  • Avskaffa förmånsbeskattning.  Ta bort förmånsskatten på månadskort och årskort i kollektivtrafiken så att fler arbetsgivare kan uppmuntra resor med miljövänlig kollektivtrafik.
  • Prioritera framkomlighet. Satsa på kollektivtrafikkörfält och signalprioritering för kollektivtrafiken och öronmärk medel i den nationella transportinfrastrukturplanen för detta. Samordna väg- och banarbeten för ökad framkomlighet.
  • Rusta järnvägen. Investera i ökad kapacitet och högre hastigheter på järnvägen för att skapa attraktivare pendlingsmöjligheter för fler resenärer.

För en stark, klimatsmart kollektivtrafik krävs engagemang från regering, riksdag och den samlade kollektivtrafikbranschen. Tillsammans kan vi öka kollektivtrafikresandet, minska klimatutsläppen och skapa förutsättningar för människor att både leva och arbeta där de vill.

Madeleine Raukas, vice ordförande Tågföretagen och vice VD SJ

Kristoffer Tamsons, ordförande i Svensk Kollektivtrafik och trafikregionråd (M) Region Stockholm

Tomas Byberg, ordförande Sveriges Bussföretag och VD Byberg & Nordin Busstrafik AB