Hoppa till innehåll

Förordningen innehåller ytterligare begränsningar när det kommer till nationella undantag och skärper bland annat järnvägsföretagens skyldigheter i flera avseenden. I stora drag är dessa nya avvägningar mellan rättigheter och skyldigheter helt rimliga för såväl järnvägsföretag som tågpassagerare och andra aktörer på marknaden.

Tågpassagerarförordningen kommer att bli direkt tillämplig som svensk lag och den stora fråga för svensk del är därmed i vilken utsträckning Sverige väljer att nyttja möjligheterna till undantag eller huruvida annan relaterad lagstiftning justeras – bland annat lagen om kollektivtrafikresenärers rättigheter (2015:953). Tågföretagen noterar att promemorian inte föreslår någon ny svensk särreglering eller undantag där dessa möjligheter föreligger i förordningen.

Den reviderade tågpassagerarförordningen ställer bland annat ökade krav på järnvägsföretagen att erbjuda så kallade direktbiljetter för resor med ett eller flera byten. Dock innehåller promemorian en del olyckliga formuleringar – bland annat att en direktbiljett innebär att det järnvägsföretag som utfärdat biljetten tar ansvar för hela resan, inklusive eventuella byten samt att vid försening på någon delsträcka har en resenär med direktbiljett rätt till ersättning och assistans sett till resan som helhet.

Med den svenska särregleringen kan detta bli problematiskt, till exempel kan två resenärer som båda reser med ett tåg med kortväga linjesträckning, vid en försening komma att ställas inför olika handlingsalternativ och ersättningsnivåer beroende på om de skall resa vidare med ett långväga tåg eller inte. Kombinationsresor mellan långa och korta linjesträckningar bör ses som sammanhållna resor där enbart tågpassagerarförordningens regler tillämpas när det kommer till ersättning och assistans.