Kristersson sviker löfte om yrkes­högskolan

Sverige behöver personer som bygger och underhåller järnväg, kör tåg och reparerar signal­system och fordon. Yrkes­högskolan är den kanske viktigaste utbildnings­vägen för dessa yrkes­grupper. Det handlar om efter­gymnasiala yrkes­utbildningar som i nio fall av tio leder till jobb.

Men den nya regeringens statsbudget blir ett hårt slag mot yrkes­högskolan. Vi kommer att se nedskärningar. Populära och på många sätt samhälls­kritiska yrkes­utbildningar kan tvingas att stänga.

2023 riskerar att bli ett mörkt år. Antalet nya utbildningar som startar väntas bli rekordlågt. Bara en ansökning av fem att bedriva yrkes­högskole­utbildning kommer att kunna beviljas. De nya platserna minskar till 10 000, ned från 14 000 för bara något år sedan.

Många som har planerat att växla karriär och ställa om i livet måste därför tänka om. Det saknas redan platser för alla som har sökt kurser eller program. Det finns dubbelt så många sökande som platser. Konkurrensen blir stenhård nästa år, inte minst när möjligheten finns att studera med omställnings­studie­stöd.

Nu bromsar ekonomin in. Kriget i Ukraina, inflationen och energi­krisen får finans­ministern att förutspå negativ tillväxt och ökad arbetslöshet nästa år.

I tuffa tider ska man inte skära ned på utbildning. Vi vet från tidigare kriser att fler vill ställa om och hitta nya möjligheter i lågkonjunktur. Då måste samhället möta behoven med bra yrkes­utbildningar – både för de som ska in i nya branscher och de som behöver kompetens­utveckla sig inom sitt om

Tyvärr kommer regeringen att vara bakbunden om och när den väljer att höja anslagen igen. Visst går det att bevilja nya platser till befintliga utbildningar, men ledtiderna för att starta nya är långa. Det krävs hundratals arbets­timmar för att sätta ihop lednings­grupper, hitta representanter för arbets­livet och skapa praktik­platser. Färre nya utbildningar 2023 leder därför till färre utbildningar 2024 och 2025.

En yrkeshögskole­utbildning speglar företagens behov av kompetens eftersom endast utbildningar där arbetslivet har bevisat sina behov får starta. När man skär ned kapar man därmed medvetet näringslivets möjligheter till ny kompetens och tillväxt.

När näringslivet ska rekrytera står personer med yrkes­högskole­kompetens högst på önskelistan. Utan lokförare, signal­tekniker och anläggnings­byggare stannar Sverige bokstavligen. Och det är just den typen av utbildningar som ligger i farozonen när pengarna saknas.

”Yrkeshögskole­utbildningen förstärks med fokus på kvalitet”, sade statsminister Ulf Kristersson i regerings­förklaringen. Men det vi ser nu är en försvagning där kvaliteten får stå tillbaka.

Linda Ekholm
Tågföretagen
Elin Kebert
Byggföretagen
Fredric Skälstad
Utbildningsföretagen

Läs debattartikeln på svd.se