Hoppa till innehåll

Jordens klimatsystem är ur balans och både Klimatpolitiska rådets rapport och andra rapporter från bland annat IPCC, förutspår en snabbt stigande medeltemperatur. Den globala uppvärmningen ligger i nuläget på dryga 1,1 grader vilket har lett till extrema väderförhållanden, snabbt smältande isar och stigande havsnivåer. Effekterna av klimatförändringarna blir alltmer påtagliga, inte minst de ekologiska, sociala och ekonomiska effekterna.

Nuvarande inriktning ökar Sveriges CO2-utsläpp

Klimatpolitiska rådet menar att Sveriges utsläpp behöver minska snabbare än de hittills gjort och de globala utsläppen måste minska radikalt för att vi ska kunna följa Parisavtalet och minimera de dramatiska konsekvenserna av ett förändrat klimat.

Sverige har dock förlorat styrfarten och den politik som nuvarande regering hittills presenterat är inte tillräcklig för att nå klimatmålen för år 2030. Tvärtom, kommer nuvarande inriktning att öka CO2-utsläppen, vilket även regeringen har aviserat. Detta avser framför allt inrikes transporter och arbetsmaskiner. Klimatpolitiska rådet noterar att detta är första gången på två decennier som förändringar i Sveriges nationella politik leder till ökade utsläpp av växthusgaser.

Samtidigt som det sker en U-sväng i Sverige, har EU ökat farten och håller den färdriktning som medlemsländerna har beslutat om gällande klimatomställningen. Målen inom EU har därmed skärpts vilket också ställer ökade krav på Sverige.

Klimatpolitiska rådets rekommendationer till regeringen

Under 2023 ska regeringen presentera en klimatpolitisk handlingsplan för mandatperioden. Klimatpolitiska rådet har med anledning av det tagit fram ett antal rekommendationer till regeringen att utforma en handlingsplan som leder till accelererad klimatomställning handlingsplan, bland annat:

  • att utsläppen minskar i närtid
  • att klimatmålen 2030 uppnås
  • att handlingsplanen omfattar alla sektorer
  • att handlingsplanen följs upp på årlig basis
  • att myndigheter tilldelas stående uppdrag att lämna underlag till den klimatpolitiska handlingsplanen med förslag som ska generera utsläppsminskningar som överstiger klimatmålen.

Regeringen rekommenderas också att skapa en plan som gör samhället mindre känsligt för framtida resursprischocker, att bygga upp kompetens och beredskap inom klimatområdet samt att utveckla en tydligare, övergripande berättelse om Sveriges klimatomställning.

Tågföretagen välkomnar Klimatpolitiska rådets rekommendationer och den omfattande utvärdering som ligger till grund för dessa.

Klimatpolitikens utveckling är minst sagt oroväckande, inte minst när vi har parallella hot och kriser i vår omvärld. Det är därmed hög tid för regeringen att ställa sig frågan vilket Sverige vill vi ha? En stor och avgörande del av Sveriges växthusgasutsläpp kommer från transportsektorn, vilket även Klimatpolitiska rådet konstaterar. Reformer och investeringar för en grön transportsektor är således avgörande för klimatomställningen och våra förutsättningar att nå klimatmålen 2030.

Transportsektorn och ett transporteffektivt samhälle

Beslut som regeringen har fattat försvårar på olika sätt transportsektorns klimatomställning, bland annat besluten kopplade till reduktionsplikten och slopad bonus vid köp av fossilfria fordon. Även målet om ett transporteffektivt samhälle motverkas genom att reformeringen av reseavdraget dras tillbaka, genom att drivmedelsskatterna sänks och genom att underhållet till järnvägen minskar.

Minskat underhåll till järnvägen, i kombination med att järnvägens potential och kapacitetsutmaningar inte beaktas är något som även branschen har uppmärksammat men som regeringen tyvärr inte prioriterar.  

Tågföretagen har tidigare påpekat att nyttjandet av järnvägens fulla potential genom att hantera underhållsskulden och att bygga ett kapacitetsstarkt järnvägsnät som kan nyttjas av både person- och godstrafik är en stor och viktig del som regeringen missar i transportsektorns klimatomställning. Det går inte att uppnå ett transporteffektivt samhälle och minskad energiförbrukning enbart genom att satsa stort på laddinfrastuktur.

Vi ser en trend där transporterna ökar och kommer att öka, inte minst med exempelvis öppnandet av Fehmarn-Bältförbindelsen som kommer att ställa högre krav på järnvägen i Sverige. Med siktet inställt mot 2030 och sedan mot 2045 och målet om nettonollutsläpp är det hög tid att regeringen i kommande handlingsplan, med transporteffektivitet som utgångspunkt, satsar på hela transportsystemetet och de transportslag som behövs för att skapa ett robust och klimatvänligt transportsystem.