Hoppa till innehåll
godståg passerar perrong

En försiktig inriktning

Så gick startskottet för en ny flerårscykel för framtagandet av regeringens nationella plan för landets transportinfrastruktur. Någon hög smäll var det inte. Regeringsuppdraget till Trafikverket att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 utgör i stora delar känd materia för dem av oss som noga följt trenden inom infrastrukturpolitiken det senaste året. Trafikverket ska i sitt arbete utgå från rådande ram om 799 miljarder kronor inför den kommande 12-årsperioden. Det är dessvärre inte förvånande att regeringen bakbinder myndigheten på detta sätt och inte föreslår en analys av vad som faktiskt skulle krävas för att infrastrukturen ska klara framtidens krav.

Industrins och samhällets enorma behov – bäst illustrerade av Jacob Wallenbergs uttalande i början av juni om behovet av att växla upp investeringstakten – har därmed inte lämnat avtryck i regeringens ambitionsnivå. Låt oss därför återkomma till det faktum att Sveriges infrastrukturinvesteringar idag ligger på mindre än en tredjedel av 1960-talets nivåer, då investeringstakten låg på över 2 procent. Mer exakt investerar Sverige idag 0,7 procent av BNP i transportinfrastruktur. Det är betydligt lägre än OECD-genomsnittet – i ett land som växer så det knakar, som upplever en ny industriboom och som redan i utgångsläget ligger geografiskt i utkanten av de stora marknaderna. Vi utvecklade dessa tankar här.

Inriktningsuppdraget tar med fördel upp behovet av att öka förutsättningarna för transporteffektiv samverkan mellan trafikslagen. Även underhållsskulden får relevant uppmärksamhet. De internationella kopplingarna och värdet av ett väl fungerande transportsystem inom EU, där angivna standarder i det så kallade TEN-T-nätet och möjligheterna till medfinansiering från EU, ska beaktas i Trafikverkets kommande arbete. Vi ser därmed möjligheter till en tydligare samordning med EU:s långsiktiga utveckling av infrastrukturen inom unionen. Som Svenskt Näringsliv framhållit kräver en konkurrenskraftig inre marknad väl fungerande gränsöverskridande transporter.

Efter basindustrins och tågbranschens tungviktarmöte med infrastrukturminister Andreas Carlson i förra veckan har mediebevakningen varit omfattande, se nedan. Trafikverkets bristfälliga införande av planeringssystemet MPK hindrar tillväxt för energisnåla järnvägstransporter i ett skede, när industriföreträdare anger att man under rimliga planeringsförutsättningar skulle kunna tredubbla sina godstransporter på järnväg.

Nu börjar politikerveckan i Almedalen och Tågföretagen och flera av våra medlemmar är såklart på plats med ett schema späckat med möten, rundabordssamtal och intressanta seminarier.

Trafikverket redovisar regeringsuppdrag för Ostlänken, Göteborg–Borås och Skåne

Fokus på regional pendling och regional nytta när Trafikverket redovisar uppdragen att utreda uppdragen Ostlänken, Göteborg–Borås och Skåne. Regeringen fattade 2022 beslut om att avbryta planeringen av nya stambanor.

Trafikverkets förslag är:

  • Fortsatta inriktning för Ostlänken är att koppla samman Ostlänken med Södra stambanan genom nya stationslösningar i Linköping och Norrköping.
  • För Göteborg–Borås är det högst rangordnade alternativet en ny dubbelspårig järnväg samt en koppling till Kust till kustbanan vid Mölnlycke.
  • Två nya spår mellan Hässleholm–Lund utgör den högst prioriterade åtgärden i Skåne.

Nya spår Hässleholm–Lund utgör grunden för ytterligare kapacitetsförstärkningar och medger förbättrad turtäthet i regionaltrafiken samt minskade transporttider för godstrafiken.

Samtidigt lyfter Trafikverket att kapacitetstaket för stationerna i Malmö, Ramlösa och Hässleholm nås när sträckan är utbyggd, och att dessa stationer därför behöver byggas ut för att tillföra kapacitet. Det kommer inte hinna byggas färdigt tills Fehmarn Bält-förbindelsen öppnar, så därför föreslår Trafikverket ett antal framkomlighetsåtgärder för godstrafiken.

Betydande återhämtning för resor i bantrafiken efter pandemin

Efter två år med pandemirestriktioner skedde en betydande återhämtning för resandet i bantrafiken under 2022. Antalet resor inom järnväg, spårväg och tunnelbana ökade med 35 procent jämfört med 2021. Trots ökningen var resandet ändå 14 procent lägre än 2019. Det visar ny statistik från Trafikanalys.

Medielänkar vecka 26

Trots fackkritiken: Trafikverkets ordförande har fullt förtroende för ledningen

Under onsdagen samlas Trafikverkets styrelse för att bland annat följa upp tågplaneringsproblemen. Trafikverkets styrelseordförande har fortsatt gott hopp om de åtgärder som vidtagits hos myndigheten, men vill avvakta mötet för att se om ytterligare direktiv beslutas.
Läs artikeln på altinget.se

LKAB:s inlägg på Linkedin

Malmbanan är idag en pulsåder för gods som knyter samman gruvorterna i norra Sverige med hamnarna i Narvik och Luleå. En järnväg som är den kritiska länken i den gröna omställningen och med avgörande betydelse för Europas framtida ekonomiska utveckling och tillgång till kritiskt viktiga råvaror. Att Norra Sverige riskerar en trafikinfarkt på Malmbanan har LKAB vittnat om länge.
Läs inlägget på linkedin.com

Regeringen håller krismöte om järnvägen

Infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) bjuder in Trafikverket, tågbolag och företag till krismöte om järnvägen. Det är ett försök att komma närmare en lösning på de omfattande problemen inom järnvägstrafiken. 
Läs artikeln på di.se

Nyheter från Ekot 19 juni

”Efter alla tågproblem kallade regeringen till sig tågföretagen och Trafikverket idag. Ansvarig minister Andreas Karlsson menar att Trafikverkets besked om barnarbeten kommer för sent. Trafikverket har idag gett besked om att man nu kan ha en framförhållning på minst två till tre veckor.”
Lyssna på inslaget från Ekot på sverigesradio.se

Tågstrul skadar svensk ekonomi permanent – ”Vi mister i konkurrenskraft”

Regeringen i krismöte om järnvägen. Företag varnar om att de blöder pengar när Trafikverket varnar om banarbeten med kort varsel. Hur mycket kostar tågstrulet den svenska ekonomin?
Lyssna på inslaget på sverigesradio.se

Järnvägens djupa problem

”Sommarens bekymmer är bara en del av ett större och allvarligare problem. I dag hade infrastrukturministern kallat till sig branschen för att prata punktlighet planering och underhåll. Tågföretagen berättade om sin oro.
Se inslaget från Aktuellt på svtplay.se

Ministern om tågstrulet: ”Inte acceptabelt”

Trafikverket har tagit ett steg på vägen. Men situationen för tågtrafiken är fortfarande oacceptabel, säger infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) efter ett krismöte med bland annat Trafikverket och tågbolagen.
Läs artikeln på svd.se

Strul på strul – därför hålls krismöte om tågen

Tålamodet sätts på utdraget prov hos tågbolag, godsleverantörer och resenärer när järnvägstrafik planeras med minsta möjliga marginal. Varken ett gammalt eller ett nytt planeringssystem har fungerat som det ska.
Läs artikeln på svd.se

Debatt: Staten behöver inte privat kapital för att investera i infrastruktur

Det finns många resurser under privat kontroll som staten behöver mobilisera för att bygga infrastruktur, men pengar är inte en av dem, skriver Daniel Suhonen och Max Jerneck, vid det fackliga idéinstitutet Katalys.
Läs artikeln på di.se

Jesper Ahlin Marceta: Ingen ska behöva fira midsommar på en ersättningsbuss

Missnöjet med tågtrafiken finns i alla väljargrupper. Det parti som kan presentera ett trovärdigt politiskt tågpaket står starkt inför valet 2026.
Läs artikeln på dn.se

Ge bussföretagen förutsättningar att rädda sommarens tågstrul

Det senaste året har präglats av stora behov av ersättningsbussar på grund av inställd tågtrafik. Trafikverket har informerat om ett akut behov av underhåll av järnvägen denna sommar och om lokförarbristen, vilket medför att vissa tåglinjer blir inställda eller störda. Men för att bussar på ett effektivt sätt ska kunna ersätta tågtrafiken så krävs det förenklade regler för kör- och vilotider, skriver Marcus Dahlsten och Anna Grönlund.
Läs artikeln på gp.se

Ulf Kristersson: Biltrafiken ska begränsas i städerna

Biltrafiken i Sveriges största städer kommer att begränsas, och flera nya vindkraftsparker ska byggas utanför Sveriges kuster. Det säger statsminister Ulf Kristersson i en stor intervju med Expressen, där han också slår fast att han ser framför sig att två nya kärnkraftsreaktorer vid Ringhals börjar byggas.
Läs artikeln på expressen.se

”Fem vägar till framgång i handlingsplanen för klimatet”

Frågan är inte om klimatmålen nås, utan hur. Regeringen skriver just detta i sin inbjudan till nationellt klimatmöte. Utmärkt så. Det vore nämligen olyckligt om regeringen skulle föreslå riksdagen att senarelägga, försvaga eller stryka ovan nämnda mål. Åtgärderna måste snarare skärpas, skriver ett 70-tal företagsledare och samhällsaktörer.
Läs artikeln på dn.se