Den svenska modellen skapar ordning och reda

Pierre Sandberg är inne på sitt fjärde år som förbundsdirektör för Tågföretagen. Sedan några månader tillbaka är han även chef för Almegas tillväxtstrategi, vilken ska få Almega att växa ytterligare som den främsta aktören att organisera tjänstesektorn.

Med en bakgrund som förhandlingschef, HR-chef och andra beslutsfattande roller inom bland annat tågbranschen, stålsektorn och telekombranschen har han en lång och bred erfarenhet av kollektivavtal och förhandlingar av dessa.

Förhandlingarna av kollektivavtal i den senaste avtalsrörelsen är nyligen avslutade. Tågföretagen har ett medarbetaravtal som innehåller fyra avtalsförhållanden i ett avtal: tre för tjänstemannafacken och ett för arbetarfacket. Det är en speciell lösning som är ett arv från statlig verksamhet som har avreglerats. Pierre Sandberg berättar om medlemmarnas roll i avtalsförhandlingarna.

– Medlemmarnas roll är väldigt viktig. Vi får förstås relevant input och stöd från Svenskt Näringsliv med alltifrån ekonomiska bedömningar, vilka frågor som är viktigast just nu mellan arbetsmarknadens parter, och så vidare. Varje bransch i det svenska näringslivet är dock unik, så när vi väl sitter vid förhandlingsbordet och förhandlar om specifika frågor behövs den specifika kunskap som bara finns hos medlemmarna. Våra medlemsföretag har väldigt bra koll på sina branschspecifika frågor och är helt nödvändiga för att vi ska begripa förhandlingsfrågorna, berättar Pierre Sandberg.

Märket vid avtalsförhandlingar på svensk arbetsmarknad är den löneökning som fungerar som riktmärke i samtliga yrkessektorer. Pierre Sandberg kallar märket för svensk arbetsmarknads kostnadskontrollsinstrument.

– Frågan är om de som skapade märket förstod vilken oerhörd betydelse det skulle få. Det har i väldigt många år garanterat reallöneutveckling samtidigt som vi har haft en bibehållen konkurrenskraft för arbetsgivarsidan. Det skapar ordning och reda, betonar han.

Han tar sitt eget förbund som exempel. Tågbranschen är enligt honom känd för att vara något av en konfliktzon, och därför är märket mycket viktigt.

– Om det inte fanns vet jag inte hur vi skulle lösa våra utmaningar. Det hade i alla fall varit oerhört svårt. Det är ett ankare som håller fast oss när det blåser, och samtidigt en kompass som hjälper oss att navigera.

Kollektivavtalen spelar en otroligt viktig roll i samhället i stort, säger Pierre Sandberg. Han nämner kollektivavtalen som en stark konkurrensfördel i den globala konkurrensen, där den nära relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare är unik. Den svenska arbetsmarknadsmodellen innebär att antalet konflikter är relativt få i jämförelse med andra länder.

– Man kan ha synpunkter på kollektivavtalen, till exempel att de tenderar att bli alltmer detaljerade. Den här detaljeringsgraden är samtidigt ett uttryck för att dialogen mellan arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna är oerhört tät.

Pierre Sandberg återkommer till märket och lyfter fram det som en av konkurrensfördelarna.

–  Även om varje bransch har sina egna, specifika käpphästar styrs alla förhandlingar och avtal av det gemensamma märket som håller i kostnadsutvecklingen så att den inte sticker iväg och därmed minskar svensk konkurrenskraft. Det är en enkel konstruktion för att hålla ihop ett komplext system av kollektivavtalslösningar, inte minst i vår bransch som är väldigt bred och varierande i detta hänseende.

Han avslutar med att slå ett slag för exporten av den svenska modellen.

– Egentligen är den en så pass stark konkurrensfördel på den globala marknaden att jag undrar om vi verkligen ska dela med oss av den, säger han med ett skratt.

Sedan tillägger han:

– Å andra sidan är den alldeles för bra för att vi inte ska dela med oss av den!