Välkommen granskning av kvalitetsavgifterna
Regeringen gav nyligen Trafikverket i uppdrag att se över kvalitetsavgifterna, avgifterna vid tågförseningar som syftar till att öka incitamentet för järnvägsföretag att minska sina störningar på järnvägen. Punktligheten är av största vikt för Tågföretagens medlemmar och vi välkomnar därför en översyn, i synnerhet då nuvarande system inte ger önskvärd effekt på punktligheten. Något som även Riksrevisionen har konstaterat.
Att säkerställa att människor och gods når sina destinationer i tid är ett viktigt fundament för järnvägsföretagens överlevnad. Brister i punktligheten leder bland annat till att kunder väljer alternativa färdmedel och successivt förlorar förtroendet för tåget.
Införandet och implementeringen av kvalitetsavgifter – i nuvarande form – har dessvärre inte bidragit till att förbättra punktligheten. Kvalitetsavgifter är inte den avgörande faktorn som driver maximal punktlighet.
Systemet har kritiserats av såväl Tågföretagen som Riksrevisionen, vars slutsatser kan summeras enligt följande:
- Orsakskodningen håller låg kvalitet och används inte systematiskt.
- Styrmedlen ger svaga incitament för förbättringar i punktlighet.
- Trafikverket gör inga kostnadsanalyser av förseningar och saknar en utvärdering av vidtagna åtgärder, vilket gör det svårt att följa upp effektiviteten.
- Målen för punktlighet är inte samhällsekonomiskt välgrundade, och avgiftsmodellen saknar analys av effekter på förseningar.
För järnvägsföretagen är nuvarande system för kvalitetsavgifter utmanande. Bland annat uppger Trafikverket ofta felkodningar som järnvägsföretag måste ifrågasätta för att dessa ska bli korrekta. Själva kodningen avgör i sin tur avgiftens storlek och har därmed stor ekonomisk betydelse för den betalande parten.
Denna överklagandeprocess genererar en onödig administrativ börda för järnvägsföretagen. Framför allt för mindre bolag med begränsade resurser. Att överklaga beslut leder ofta till att järnvägsföretagen också får rätt. Att en korrekt kodning sker från början är att föredra.
De vidtagna åtgärderna utvärderas inte, vilket gör det svårt för järnvägsföretagen att förstå och åtgärda orsaken till själva förseningen. Det påpekar Riksrevisionen också i sin rapport. Utöver detta kan Trafikverket idag inte kan härleda en försening till rotorsaken. Risken är stor att det är symptomen åtgärdas och att grundorsaken kvarstår.
Ytterligare en negativ aspekt är tillämpningen vid klimatrelaterade störningar. Trafikverket registrerar ofta naturhändelser som kostnadsneutrala, vilket innebär att ingen avgift betalas ut till järnvägsföretagen och att Trafikverket på så vis undgår ansvar. Även om naturhändelser inte kan förhindras, åligger det Trafikverket som infrastrukturförvaltare att vidta förebyggande åtgärder för att skydda och underhålla spåranläggningarna samt begränsa konsekvenserna. De klimatförändringar vi ser nu i en allt högre utsträckning, som tidigare har klassificerats som extremväder bör hädanefter anses vara den nya normen. Att järnvägsföretagen saknar ekonomiska möjligheter att utkräva ansvar vid brister i klimatsäkringsarbetet är olyckligt.
Ansvaret för punktligheten är delad mellan Trafikverket och järnvägsföretagen. Punktligheten är beroende av den tidtabell som Trafikverket levererar och som järnvägsföretagen har att förlita sig på. I dagsläget fungerar det inte optimalt och i syfte att öka flödet i det bristande järnvägssystemet försöker järnvägsföretagen och Trafikverkets trafikledare gemensamt hjälpas åt i arbetet att upprätthålla punktligheten. Ett exempel på detta är när ett järnvägsföretag fördröjer sitt tåg i syfte att släppa fram ett annat. Trots gemensamma insatser och överenskommelser mellan samtliga parter leder detta till en orsakskod och motsvarande avgift. Detta gynnar varken framkomlighet eller punktlighet. Istället bör det skapas incitament för att agera på ett sätt som gynnar hela trafikflödet, samtliga parter och – i slutändan – kunderna.
Detta är bara några exempel på de brister som finns i systemet med kvalitetsavgifterna. Kvalitetsavgifterna, och regressrätten, är viktiga för att Trafikverket och järnvägsföretagen ska hålla den kvalitet som utlovas i de avtal som finns mellan parterna. Systemet behöver fungera och avtalen behöver utformas på sådant sätt att den part som styr över en händelse även tar det ekonomiska ansvaret för den.
Tågföretagen och våra medlemmar ser fram emot en dialog kring detta med Trafikverket.