Järnvägen behöver långsiktiga reformer – inte kortsiktiga lösningar
Många av de frågor som dominerar den politiska debatten inför valet har en direkt koppling till järnvägen. Det handlar om hur Sverige ska stärka sin konkurrenskraft, öka tillväxten, möta klimatomställningen, förbättra beredskapen och skapa förutsättningar för människor och företag att verka i hela landet. Järnvägen är inte svaret på alla dessa utmaningar, men den är en viktig del av lösningen.
Samtidigt finns det välkända problem som länge har begränsat järnvägens möjligheter att leverera fullt ut. Kapacitetsbrist på viktiga stråk, en omfattande underhållsskuld, återkommande störningar och långa ledtider för nödvändiga investeringar påverkar både resenärer, godskunder och samhällets utveckling. Att lösa dessa utmaningar kräver mer än enskilda satsningar. Det kräver en långsiktig riktning för hela järnvägssystemet.
Tågföretagen har därför fortsatt att driva frågan om en sammanhållen och blocköverskridande järnvägsreform. För att järnvägen ska kunna möta framtidens behov behövs breda och långsiktiga politiska beslut som skapar stabilitet och förutsägbarhet över flera mandatperioder. Infrastruktur planeras, byggs och utvecklas över decennier. Därför behöver också politiken ta ett längre perspektiv än nästa valrörelse.
Mot den bakgrunden vill Tågföretagen göra tre viktiga medskick till politiken:
1. Bygg breda och långsiktiga politiska överenskommelser
Sverige behöver en tydlig och långsiktig riktning för järnvägen. Breda överenskommelser över blockgränserna skapar stabila spelregler och gör det möjligt att planera investeringar, underhåll, verksamhetsutveckling och kompetensförsörjning med ett längre perspektiv. Järnvägens utmaningar kommer inte att lösas under en mandatperiod, men med gemensamma mål och långsiktigt ansvarstagande kan utvecklingen gå betydligt snabbare.
2. Sätt mål för infrastrukturen – prioritera robusthet, kapacitet och genomförandekraft
För att järnvägen ska fungera bättre behöver underhållsskulden fortsätta minska samtidigt som kapaciteten stärks där behoven är som störst. Flaskhalsar måste byggas bort, redundansen i systemet öka och investeringar genomföras i en högre takt. Minst lika viktigt är att förbättra genomförandekraften. För många projekt tar i dag lång tid från beslut till färdig åtgärd. När investeringar försenas drabbar det såväl resenärer och företag som samhällets utveckling i stort.
3. Utgå från järnvägens samhällsnytta
Järnvägen är inte en isolerad transportfråga. Den är en förutsättning för ett fungerande näringsliv, hållbara transporter och regional utveckling. Politiska beslut bör därför utgå från vilken samhällsnytta järnvägen kan skapa, snarare än från enskilda frågor eller kortsiktiga perspektiv.
I slutet på juni deltog Tågföretagen i Almedalsveckan, där vi arrangerade seminarier och deltog i flera rundabordssamtal. Intresset för järnvägsfrågorna var stort, inte minst vid Omtag Svensk Järnvägs fullsatta seminarium om järnvägens betydelse för Sverige. Det bekräftade något som blivit allt tydligare under det senaste året: järnvägen har seglat upp som en av de viktigaste framtidsfrågorna för Sverige.
Ett mer robust och kapacitetsstarkt järnvägssystem stärker näringslivets konkurrenskraft, binder samman landet och skapar bättre förutsättningar för både omställning och motståndskraft. För att nå dit krävs dock mer av långsiktiga reformer och mindre av kortsiktiga kursändringar. Det är därför Tågföretagen efterlyser bred politisk samsyn kring järnvägens framtida utveckling.
Den senaste tiden har lokförarutbildningen uppmärksammats i medierna. Studerande har berättat om utmaningar på arbetsmarknaden och frågor har väckts kring kvaliteten i vissa utbildningar. Det är viktigt att ta dessa erfarenheter på allvar. För den som investerar tid och engagemang i en utbildning ska kvaliteten vara hög och utbildningen ge goda förutsättningar inför arbetslivet. Läs artikeln på tagforetagen.se
Sluta bygga för gårdagens trafik och reformera svensk transportplanering
Trots alla ”historiska” satsningar är samhället fortfarande långt ifrån att nå målen om ett hållbart och jämställt transportsystem. Det beror på att dagens planeringssystem styr mot mer av samma snarare än förändring, skriver fyra experter inom hållbar mobilitet och samhällsplanering.
KD-öppning inför infrastrukturberedning välkomnas
KD ställer krav på S att ställa sig bakom den anslagna vägunderhållsbudgeten för att ställa upp i breda överenskommelser om infrastruktur. ”Jag tror att det kommer att lägga sig efter valrörelsen” svarar Socialdemokraternas Aylin Nouri.
Fyra frågor om infrastruktur – partiernas svar
Den 13 september är det val i Sverige. Byggkoll har frågat alla riksdagspartierna vad de tycker i fyra frågor som rör infrastrukturen. Allt från frågan om en ny statlig byggherre av infrastruktur till statens roll i underhållet av kommunernas VA-system.
Tystnad från regeringen om tågtrafik
Förra året sänkte regeringen bidragen till den interregionala tågtrafiken i Sverige med 43 procent. Ännu har regeringen inte lämnat några besked om stödet nästa år. Nu riktar Tåg i Bergslagen och Region Kalmar län hård kritik mot regeringens saktfärdighet.
Livsfarligt spårspring kostar samhället miljoner
Spårspring i järnvägsområden i Värmland påverkade 85 tåg under 2025. Det orsakade förseningar och kostade samhället närmare fyra miljoner kronor enligt beräkningar från Trafikverket.
Flera vägar framåt för att nå ett ”Sverigekort”
Ett gemensamt biljettsystem för kollektivtrafiken efterfrågas brett i oppositionen. Men det är inte ett måste för att nå ett av slutmålen för flera partier – ett nationellt månadskort.
Nypremiär för tåg Sverige–Finland
På måndagsmorgonen återupptas persontågstrafiken mellan Finland och Sverige efter 38 år. Det finska tågtrafikföretaget VR kör nu två tåg om dagen i vardera riktningen mellan Uleåborg och Haparanda.
Rail Baltica blir en säkerhetspolitisk järnväg
Rail Baltica ska skapa en 870 kilometer lång järnvägsförbindelse med europeisk spårvidd genom Baltikum. Projektet ska korta restiderna, underlätta godstrafiken och stärka möjligheten att transportera militär utrustning längs Natos östra flank.